I dag, efter hundratals färdigställda bostäder och flera uppmärksammade projekt, är träbyggande inte längre en vision för framtiden utan en etablerad del av företagets affär. Enligt Anna Ervast, operativ chef på Folkhem, handlar framgången om att våga fatta ett tydligt beslut, bygga kunskap och hålla fast vid den valda riktningen.
– Vi förstod möjligheterna med träbyggandet långt innan det blev en bred diskussion i branschen. Vi såg fördelarna i byggprocessen, arbetsmiljön och kundernas upplevelse av att bo i ett trähus. Samtidigt insåg vi redan då att byggsektorn har en stor klimatpåverkan och att omställningen behövde börja någonstans, säger hon.
Ett beslut som måste tas från början
En viktig lärdom från Folkhems resa är att trä inte kan behandlas som ett alternativ som läggs till i slutet av ett projekt.
För att få ekonomi och effektivitet i projekten behöver beslutet fattas redan från start, menar Anna Ervast.
– Ska man lyckas måste man bestämma sig för trä i första startrutan. Då kan man optimera projektet utifrån förutsättningarna. Om man driver parallella spår och försöker byta material senare i processen blir det både svårt och dyrt.
Hon menar att många projekt fastnar just där. Osäkerhet leder till dubbelarbete och till att entreprenörer förväntas lösa frågor de inte har erfarenhet av.
– Vi har valt att vara väldigt tydliga med vår inriktning. Det skapar trygghet både internt och hos våra samarbetspartners.
❞Vi är ett kommersiellt fastighetsbolag. Vi skulle inte bygga hela vår affär på trä om det inte var lönsamt.❞
Anna Ervast, Folkhem
Att driva innovation i en konservativ bransch
Att vara tidigt ute har samtidigt inneburit utmaningar.
Fastighetsutveckling och byggande är en bransch där standardiserade arbetssätt och etablerade lösningar ofta dominerar. Att introducera nya metoder kräver både tålamod och uthållighet.
– Vi har behövt höja kunskapsnivån hos många aktörer systematiskt och samtidigt vara beredda att ifrågasätta etablerade arbetssätt. Det handlar om aktörer som jobbar inom allt från finansiering och myndighetskravtill brandfrågor och försäkringslösningar.
En avgörande framgångsfaktor har varit att bygga tillit kring processen och att våga fatta beslut även när alla svar inte finns på plats.
– Historiskt har man haft lång tid på sig att analysera alla risker innan man tryckt på startknappen. Men världen förändras snabbare i dag. Vi behöver bli bättre på att arbeta innovationsdrivet och utveckla lösningarna längs vägen.
Forskningen gav trygghet att gå före
När Folkhem började utveckla det uppmärksammade projektet Cederhusen i Stockholm blev samarbetet med forskarvärlden en nyckel.
Anna Ervast lyfter fram mötet med konstruktören – dåtida studenten vid KTH – Frida Tjernberg Persson, som ett exempel på hur forskning och unga talanger kan göra verklig skillnad.
– Hon hade gjort ett mycket gediget examensarbete om höga trähus. Vi såg potentialen och tog direkt in kunskapen i projektet. Det blev viktigt för att våga genomföra något som ingen tidigare hade gjort i Stockholm.
Sedan dess har Folkhem engagerat sig i ett stort antal forsknings- och utvecklingsprojekt tillsammans med bland annat RISE, Svenskt Trä och internationella partners.
Vinsten handlar inte bara om ny kunskap.
– Forskningen ger oss tillgång till experter, men också trovärdighet i de frågor vi driver. Samtidigt får forskningen en koppling till verkliga projekt och verkliga utmaningar.
Kunskap växer när den delas
Trots att erfarenhet ofta ses som en konkurrensfördel vill Folkhem aktivt dela med sig av sina lärdomar.
Bakgrunden är enkel, menar Anna Ervast.
– Om vi säger att vi bygger i trä av klimatskäl men samtidigt håller kunskapen för oss själva blir det inte trovärdigt. Ska vi lyckas skapa verklig förändring behöver träbyggandet öka i hela branschen. Vi måste gå från enstaka projekt och aktörer till att våga tänka systemförändring. Så har all utveckling sett ut.
Hon tror att utvecklingen skulle gå ännu snabbare om aktörer samarbetade mer kring gemensamma utmaningar.
Som exempel lyfter hon Danmark där resultaten från brandtester samlas öppet i en gemensam kunskapsbank, som heter BrandBank.
– Många lägger otroligt mycket tid, pengar och kraft på exakt samma saker. Om kunskapen blir mer tillgänglig slipper fler uppfinna hjulet på nytt.
Myterna som fortfarande bromsar träbyggandet
Trots den utveckling som skett finns flera seglivade missuppfattningar kvar.
Den största, enligt Anna Ervast, är att det skulle vara dyrare att bygga i trä än i betong.
– Det har blivit en etablerad sanning, men jag tycker att den är kraftigt förenklad. Vi är ett kommersiellt fastighetsbolag. Vi skulle inte bygga hela vår affär på storskaligt träbyggande om det inte var lönsamt.
En annan återkommande myt handlar om komplicerade och kostsamma åtgärder av vattenskador.
– Våra erfarenheter visar att skador under byggtiden ofta varit enkla att åtgärda. Jag tror att vi behöver prata mer om faktiska erfarenheter och mindre om gamla föreställningar.
Kraven för att fler ska välja trä
Anna Ervast ser flera positiva förändringar sedan Folkhem gjorde sitt vägval.
Kunskapen har ökat i hela värdekedjan, fler referensprojekt finns på plats och allt fler människor har egna erfarenheter av att bo eller vistas i trähus.
Samtidigt återstår viktiga steg innan trä blir ett självklart alternativ i varje byggprojekt.
– Fler behöver känna sig trygga i hur:et, riskhanteringen och efterfrågan samt synliggöra alternativkostnaden i den gröna omställningen. När den tryggheten finns kommer utvecklingen att accelerera.
Hon efterlyser också tydligare politiska styrmedel.
– Att minska byggsektorns utsläpp är en förutsättning om vi ska nå klimatmålen. Att välja bort betong till förmån för trä är en lågt hängande frukt. Vi vet redan vilka material och processer som står för stora utsläpp. Då måste vi också våga ställa krav och fatta beslut.
Framtidens byggande utvecklas inte av enskilda aktörer
Om Anna Ervast får skicka med ett råd till andra fastighetsutvecklare som funderar på att bygga i trä är det kort och tydligt:
– Samarbeta med oss.
Bakom den uppmaningen finns en övertygelse om att framtidens byggande inte utvecklas av enskilda aktörer, utan genom att forskning, beställare, leverantörer och byggföretag arbetar tillsammans. Först då kan trä bli det självklara alternativ som många redan vet att det har potential att vara.