"Vi behöver förstå både de ekologiska och de ekonomiska värdena på en plats. Först då kan vi göra rätt avvägningar för både dagens och framtidens skogar."
Johanna Norberg, traktplanerare Holmen Skog
Här börjar vägen från skog till råvara
Holmens verksamhet är beroende av livskraftiga skogar och friska ekosystem. Vi vill ta tillvara skogens värdefulla råvara och göra så mycket trävaror som möjligt, samtidigt som vi värnar naturvärden och skapar goda förutsättningar för nästa generation skog. Men vad händer egentligen innan en avverkning kan genomföras?
Traktplanerarens noggranna förarbete
För traktplaneraren Johanna Norberg handlar arbetet om allt från digitala kartanalyser till möten med fornlämningar, sällsynta växter och rovfågelbon. Varje dag gör hon avvägningar som påverkar både dagens verksamhet och framtidens skogar.
– En traktplanerare förbereder och planerar skogliga avverkningar innan skogsmaskinerna kommer till platsen. Jag identifierar och markerar skyddsvärda områden, planerar hur maskinerna ska ta sig fram i terrängen och ser till att rätt hänsyn tas till natur- och kulturmiljöer, säger hon.
Arbetet börjar oftast framför datorn. Med hjälp av digitala kartlager analyseras terräng, markförhållanden, kulturmiljöer och kända naturvärden innan Johanna ger sig ut i fält.
– Genom informationen som kartorna ger får jag en bra idé om hur det kommer att se ut i skogen. Jag vet också vilka områden jag behöver titta extra noga på och var vi sannolikt inte ska köra.
Kartorna visar mycket – men inte allt
Digitala verktyg har förändrat traktplaneringen i grunden. Där man tidigare arbetade med papperskartor använder traktplanerarna idag GPS-stödda system där hänsynsområden och viktiga observationer kan dokumenteras direkt i fält.
Men tekniken ersätter inte verkligheten.
– Man måste se vad som faktiskt finns därute. Det är jätteviktigt.
När Johanna kommer ut i skogen handlar mycket om att bekräfta det hon redan sett i kartorna, men också om att upptäcka sådant som inte går att läsa sig till.
Det kan vara ett särskilt naturvärdesträd, en skyddsvärd växt, ett rovfågelbo eller spår av tidigare generationers liv och arbete.
– Det är nästan varje dag man ändrar något. Det dyker alltid upp något.
När historien gömmer sig i skogen
En del av de mest minnesvärda upptäckterna handlar om kulturmiljöer. I arbetet stöter Johanna regelbundet på lämningar som inte alltid är registrerade sedan tidigare, exempelvis gamla stenrösen, husgrunder och fornlämningar.
– En kollega har till och med hittat gravar från forntiden. Man vet aldrig vad man springer på, och det är jättespännande.
När nya kulturvärden upptäcks behöver planeringen anpassas. Om ett misstänkt fornminne hittas sker dialog med Länsstyrelsen för att säkerställa att området hanteras på rätt sätt. Områden markeras sedan tydligt så att maskinförarna vet var särskild hänsyn krävs.
Avvägningar som påverkar både natur och råvara
Traktplanerarens arbete handlar i grunden om att väga samman olika intressen. På samma plats kan det finnas naturvärden som ska bevaras, kulturmiljöer som behöver skyddas, hänsyn till vattenmiljöer och samtidigt ett behov av att få ut råvara på ett effektivt sätt.
– Besluten påverkar vad som faktiskt finns kvar i miljön efter en avverkning och hur mycket virke vi tar ut. Våra beslut har både ekonomisk påverkan och påverkar ekologin.
Naturvärden kan finnas i allt från en enskild lav eller växt till större miljöer som våtmarker, sjöar eller kantzoner mot vatten.
– Det är både det stora och det lilla. Jag försöker alltid balansera insatserna så att vi gör dem på rätt ställen och där de gör mest nytta.
I vissa fall handlar det också om att aktivt stärka naturvärden. Det kan exempelvis innebära att skapa förutsättningar för arter som gynnas av brandpåverkad skog eller att friställa äldre lövträd så att de får bättre utvecklingsmöjligheter.
Kunskap som delas i hela organisationen
Även om traktplaneraren ofta arbetar ensam ute i skogen är besluten en del av ett större lagarbete.
Holmen har byggt upp en struktur där naturvärdesfrågor kan lyftas vidare till kollegor med särskild kompetens. Om en trakt innehåller höga naturvärden eller svåra avvägningar finns flera nivåer av stöd att tillgå.
– Om jag är osäker finns svaret ett samtal bort. Vi är ett femtiotal traktplanerare i Holmen som hjälps åt.
Johanna arbetar själv delvis som naturvårdssamordnare och är en del av den så kallade eskaleringskedjan som används när ytterligare expertis behöver kopplas in.
– Vi har kommit långt i Holmen när det gäller att identifiera naturvärden och fånga upp miljöer som kräver extra hänsyn. Vi har bra verktyg, mycket kompetens och specialister att ta hjälp av när det behövs.
För Johanna handlar traktplanering ytterst om att skapa förutsättningar för ett långsiktigt brukande av skogen. Genom att identifiera naturvärden, anpassa hänsynen efter platsens förutsättningar och samtidigt planera för ett effektivt uttag av råvara bidrar traktplaneraren till att viktiga miljöer bevaras samtidigt som skogen kan fortsätta leverera virke till framtida generationer av träprodukter.
– Det är ett nära samarbete mellan oss traktplanerare och virkesköparna, drivningsledarna, skötselavdelningen med flera inblandade. Vi ska lösa beställningen, säkerställa avvägningarna gentemot Skogsvårdslagen, branschgemensamma målbilder och certifieringar, och underlätta arbetet för maskinförarna så att kundens mål uppnås.
Skogsbruk i ett förändrat klimat
Under senare år har klimatförändringarna blivit en allt viktigare faktor i planeringen. Kortare vintrar, längre torrperioder, kraftiga skyfall och fler stormar påverkar både skogen och förutsättningarna för arbetet.
– Det går inte att förneka att det blivit mer extremväder. Vi behöver anpassa oss och vara på rätt plats vid rätt tillfälle för att minimera risker och undvika skador på mark och vatten.
För traktplaneraren innebär det att tänka både kortsiktigt och långsiktigt samtidigt. Vilka trädslag lämpar sig på platsen? Hur påverkas området av framtida klimat? Vilka värden behöver finnas kvar även för kommande generationer?
– Man tänker mycket bakåt och framåt i tiden. Hur har det sett ut tidigare? Hur kommer det att se ut efter insatsen, om tio år eller om 150 år?
Ett arbete som formar framtidens skogar
För Johanna är det långsiktiga perspektivet ständigt närvarande.
– Hela tiden finns ansvaret för nästa generation skog med. Vad behöver bevaras? Vad behöver utvecklas? Vilka beslut fattar vi idag som påverkar framtiden?
Hon hoppas också att fler ska få en bättre förståelse för hur mycket arbete som sker innan en avverkning kan genomföras.
– Jag önskar att fler visste hur mycket planering, kunskap och avvägningar som ligger bakom. Det är inte något som bara sker.
