Skogsbrand

Sätt säkerheten först

Att röra sig i en brandskadad skog är förenat med stora risker. Tänk bland annat på följande:

Se upp med glödbrand

Även om den synliga branden upphört kan glödbranden fortsätta mycket länge. Den kryper sakta ner i till exempel torvmossar och myrstackar fastän det är fuktigt. Så länge glödbranden har bränsle och tillräckligt med syre kan den fortsätta, till och med fastän det ligger snö på marken ovanför. Det är inte säkert att beträda skogen förrän branden slocknat helt. Om branden haft hög intensitet kan det ta flera månader innan det är säkert att gå ut i skogen.

Träd kan falla

Även efter branden gäller det att vara försiktig. Träd vars grenar och rötter har brunnit av kan falla omkull, helt tyst och utan förvarning. Det innebär att även skogsbilvägar kan var farliga. Om det inte skördats längs vägkanterna för att förhindra att träd faller, kan träd när som helst falla över vägen.

Risk för markerosion

Efter en brand med hög intensitet finns det en ökad risk för markerosion, speciellt i sluttande terräng. Det beror på att avbrända rotsystem påverkar markens stabilitet.

Vad är ditt ansvar som skogsägare vid brand?

Lagen om skydd mot olyckor bygger på att den som äger marken är ansvarig för att förebygga olyckor. När markägaren inte kan hantera en brand ska samhället ge stöd med en räddningsinsats.

När det brinner – rädda, varna, larma, släck

Vid en brand är det förstås av största vikt att rädda dig själv och andra, varna personer i närheten, larma räddningstjänsten och sedan försöka släcka eller begränsa elden.

Den som äger marken är ansvarig för att förebygga olyckor. När markägaren inte kan hantera en olycka är samhället skyldigt att ge stöd med en räddningsinsats som styrs av en räddningsledare. Under räddningsinsatsen är markägaren fortfarande skyldig att vara behjälplig.

Tänk dock på att inte beställa några extrainsatser, utan låta räddningstjänsten ta beslut om det. Om du ber om att till exempel kalla in en helikopter, finns det annars risk att du får bekosta det själv.

Markägarens ansvara att efterbevaka

När räddningstjänsten på plats anser att faran är över och att ingen ytterligare spridning kommer att ske avslutar de sin insats. Du som markägare ska då säkerställa att branden inte startar om eller sprider sig. Räddningstjänsten har skyldighet att ge information och råd om bevakningen.

Tänk på att den utrustning som räddningstjänsten har dragit fram, till exempel slangar och pumpar, ofta går att hyra av räddningstjänsten så slipper du dra dit ny utrustning.

Vid en efterbevakning är det viktigt att fokusera på kanterna så att branden inte sprider sig utåt. I brandens mitt är skadan redan gjord, där kan det inte bli värre.

Efter branden – bedöm skadorna

När branden brunnit ut behöver du göra en bedömning av hur skogen ser ut. Är det till exempel en äldre skog som har brunnit kan det ha blivit en nyckelbiotop i form av en äldre brandpräglad skog som är av intresse för samhället att skydda. Då kan du kontakta Skogsstyrelsen för att höra om de vill göra en inlösen av marken.

Är det istället ett produktionsbestånd som brunnit och som du vill ska fortsätta vara produktionsskog behöver du göra en bedömning av hur stor skada skogen har tagit.

På tall är det avgörande hur mycket grön krona som finns kvar. Om hälften av kronan fortfarande är grön veckan efter branden så har träden en stor sannolikhet att överleva. Är det däremot gran som har brunnit så kan den se grön och vital ut, trots omfattande skador på rötterna. Då är det viktigt att vara observant på hur mycket det har brunnit på stammen och runt rötterna. Granar tål generellt brand dåligt och dör ofta inom två år.

Välj lämplig metod för att återbeskoga

Vid återbeskogning av marken efter en brand finns det inte en metod som stämmer för alla brandfält. Avgörande är hur mycket humus, lagret ovanpå mineraljorden, som har brunnit upp.

Om det var väldigt torrt vid branden, vilket det ofta är sent på sommaren, då kan all humus och mossa ha brunnit upp så att det bara är jord kvar. En sådan mark är lämplig att så med frösådd. Där finns bra groningsbäddar för frö.

Finns det däremot kvar humus eller mossa så behöver en bearbetning av markskiktet göras först, precis som vid vilken avverkning som helst. Då kan du välja att så eller plantera.

Det viktiga är alltså att göra en bedömning av hur hårt det har brunnit ner i marken, så att du vet om du behöver göra en markberedning eller inte.

En känd fara med att återbeskoga brandfält är att det ofta blir ett stort tryck av snytbagge. Genom att vänta två tillväxtsäsonger innan du planterar och använda snytbaggeskyddade plantor minskar du risken för snytbaggeangrepp.