Mitt under den extremt torra och varma sommaren 2018 gick ett kraftigt åskväder över stora delar av Sverige. Under tio dagar i juli startade så många skogsbränder att räddningstjänsten inte hann med att släcka dem. Flera av bränderna växte snabbt. I Hälsingland härjade elden i tre stora brandområden samtidigt och 9 000 hektar brann. Störst var brandområdet kring byn Kårböle.

Bertil Stener, 73 år, sitter vid skrivbordet hemma i huset på Värmdö utanför Stockholm och tittar på bilder från förödelsen i den skog han ägt och skött sedan 1960-talet. Tallar med sönderbrända rötter, sotsvarta stammar och brända kronor vittnar om en intensiv hetta. Så fort vägarna hade öppnats igen efter branden åkte Bertil Stener upp till sina skogsfastigheter.
– Det var en otäck känsla. Det var inga människor i området, inga djur, inga fåglar. Allt var dött och tyst, säger han.

Brandskadad tallskog

Bara några veckor innan branden startade hade Bertil Stener med hjälp av Holmen Skog upprättat nya skogsbruksplaner över sina fastigheter. Planen var att han till hösten 2018 skulle lämna över skogen till sina barn, precis som han fått den överlämnad till sig från sin far. Nu har förutsättningarna för skogsbruk på platsen förändrats radikalt. Generationsskiftet har skjutits fram.
Skogsbranden slukade 60 hektar av Bertil Steners skog på olika skiften. Sammanlagt beräknar han att 7000 kubikmeter skog förstördes. I stort sett varenda kvadratmeter av hans tallmarker vid Nötberget, strax norr om Kårböle, är genombrunnen.

I tio år har Bertil Stener samarbetat med Holmen Skog för olika skogliga åtgärder. Under vintern har virkesköparen Henric Tennberg och hans kollegor på Holmen Skog på uppdrag av Bertil Stener och andra drabbade skogsägare arbetat intensivt med att skörda de grövsta bestånden i den brandskadade skogen vid Kårböle, så att skogsägarna kan få ut något av värde. Fram till och med februari månad har nämligen sågverket i närliggande Färila tagit emot och sågat sotat timmer.

”Ingen är fullförsäkrad, skogsbranden kommer att kosta alla”

– Nu till våren ska vi börja ta ned klenare bestånd som är brandskadade och som blir bränsleved. Vi kan också börja så i askan där det brunnit som hårdast. Året därpå röjer vi ungskogar som inte blir bränsleved men som måste tas ned för att vi ska kunna börja markbereda för återbeskogning. Vi kommer fortfarande att jobba med de brandskadade bestånden om två-tre år, säger Henric Tennberg.
Han betonar vikten av att som privat skogsägare ha en skogsförsäkring mot brand, storm och insekter – och att noga läsa det finstilta. Ersättningsvillkoren skiljer sig mellan olika bolag.
– Ingen är fullförsäkrad, skogsbranden kommer att kosta alla mer eller mindre, konstaterar Henric Tennberg.

Bertil Stener har alltid haft en skogsförsäkring. Ersättningen i hans fall bygger på att han tar tillvara den skadade skogen och levererar den som timmer eller bränsle och får ersättning per kubikmeter. Dessutom får han ersättning för kostnaden att föryngra brända hyggen och ungskogar.
– Villkoren var tydliga och jag har en bra kontakt med försäkringsbolaget. Men det kommer att ta flera år innan jag har en komplett bild av vad branden inneburit för mig ekonomiskt. Det jag får i ersättning för det som blir bränsleved täcker inte kostnaden för att skörda de bestånden. På kort sikt kommer det att fattas en miljon kronor, säger Bertil Stener som betonar att det finns många andra skogsägare som drabbats betydligt hårdare.

Det som grämer honom mest är att brukningsmöjligheterna på kort sikt har försämrats för den som ska ta över skogen.
– Det är klart att man vill att skogen man lämnar över ska vara välskött och utvecklas bra – men så hände det här. Nu gäller det bara att lösa det på bästa sätt, säger Bertil.

”Man vill lämna över en välskött skog – men så händer det här”

Branden i Kårböle var under kontroll i slutet på juli, drygt två veckor efter att den startat. Då fick de hundratal byinvånarna, och andra boende som evakuerats i området, komma hem igen – tack vare massiva insatser från räddningstjänsten, hemvärnet och frivilliga som skapat breda brandgator. Avgörande var också hjälpen från utländska vattenbombningsplan och polska brandmän som rest i konvoj genom landet.

För de femtiotal markägare som i all hast fick brandgator upptagna på sin mark pågår ersättningsprocessen. Totalt täckte brandgatorna en sträcka på 4,4 mil. Enligt länsstyrelsen i Gävleborgs län har intresset varit stort bland markägare att skriva avtal om att få bränd mark inlöst till naturreservat. För andra områden, där skogsbruk fortfarande ska bedrivas, återstår många praktiska steg. Skogarna runt Kårböle kommer för överskådlig tid präglas av bränderna 2018.

Text: Nils Sundström
Foto: Jonathan Nackstrand, Magnus Glans och Bertil Stener