Det är i jorden allting börjar. Tillsammans med de andra förutsättningarna på växtplatsen påverkar jorden så väl valet av trädslag som rotsystemets utveckling och trädens tillväxt.
Överallt där det förekommer en jord- eller bergart, luft, vatten och organiska substanser, så kallad förna, bildas jordmån. Dess egenskaper beror på faktorer som klimat, vegetation, djurliv, geologi och topografi.
Jordmåner uppvisar i regel en utpräglad skiktning, så kallade horisonter, ner till cirka en meters djup.
De olika horisonterna varierar i tjocklek, färg, kornstorlek, konsistens och har skilda fysiska, kemiska och biologiska egenskaper. Tillsammans utgör horisonterna en markprofil med en ständigt pågående markprocess. Jordmånen avgör markens bördighet och produktionsförmåga. Podsol är vår vanligaste jordmån i barrskogsbältet.
Utan rötter skulle det inte finnas några träd. Rötterna har två viktiga funktioner. De grova rötterna förankrar trädet i marken. De fina rötterna absorberar vatten och näring. En skogsplanta med starkt rotsystem ger därför en snabbare etablering i skogen.
Rotsystemet hos en 20 meter hög tall kan ha en radie på 15–20 meter. Från en eller flera grövre stabiliserande rötter som växer cirka en meter rakt ner i marken, en så kallad pålrot, förgrenas mindre grova rötter så att trädet förankras och står stadigt. Klenare rötter, finrötterna eller rothåren, som är mindre än två millimeter i diameter, förgrenas vidare och sköter det viktiga näringsupptaget.
Vanligen sträcker sig rotsystemet lika långt ut från trädet som trädet är högt. Hos tallen är rotsystemet mer utbrett och de grövre rötterna generellt mer djupgående än hos granen.
Men rotsystemets utveckling påverkas även av förutsättningarna på växtplatsen, till exempel hur djupt ner i marken som det finns syre, hur hårt packad jorden är eller om det finns berg. Är jorden bördig kan ett träd få ett mer koncentrerat rotsystem. På mager mark med brist på näring, till exempel sand, når rötterna istället långt och kan ibland ställa till det i bebyggda områden genom att växa in i avloppstrummor och dräneringsrör.
Trädets rötter är viktiga inte bara för trädens utveckling, även den skogsmark där träden växer drar nytta av deras rötter. Till exempel genom att fungera som ett armeringsjärn som binder jorden, vilket ger en mer kontrollerad avrinning av vattnet som rinner ovanpå markytan och förhindrar därmed erosion. Samtidigt bidrar trädrötterna till en mer porös mark med rotkanaler som gör att vatten och näring lättare kan transporteras.
För att få fram växtkraftiga skogsplantor med ett så välutvecklat rotsystem som möjligt pågår en intensiv forskning vid Holmen Skogs plantskolor i Gideå respektive Friggesund. Såväl torvkvalitet och gödselmängd som ljus och lämplig temperatur vid framtagning av plantor är viktiga framgångsfaktorer.
Sedan mer än 15 år använder Holmen det organiska gödselmedlet arginin som ger tåligare plantor med finare rötter, samtidigt som kväveläckage och miljöpåverkan minskar. Nu finns arginin som kvävekälla även i fast form för eftergödsling i skogen. Bättre rötter, avsevärt snabbare tillväxt och högre överlevnad har blivit resultatet.
Gran, tall och björk är de tre viktigaste trädslagen i svenskt skogsbruk. Här trivs de bäst:
Bördig, kalkrik mark med god tillgång på vatten. Gillar skuggiga miljöer och tål trängsel.
Normal skogsmark och torr mark med lägre bördighet. Gillar öppen mark med god ljustillgång, till exempel uppe på berg.
Vårtbjörk passar på frisk mark med örttyp och medelgrov jord, medan glasbjörk trivs på fuktig mark.