Begreppet ”ståndortsanpassning” innebär att skogsskötseln anpassas efter förutsättningarna på respektive växtplats. Faktorer som klimat, jordart, fuktighet och tillgång på näring avgör vilka trädslag som bör planteras och hur skogen ska skötas.
– Detta är gammal kunskap som egentligen borde vara självklart att ta hänsyn till inom skogsbruket, säger Holmens skogsskötselchef Olov Norgren. Men, ska tilläggas, som inte alltid är fallet.

Istället finns många exempel på gran som stressats och angripits av skadeinsekter när den planterats på mager tallmark. Eller tallplanteringar som drabbats av törskatesvamp på bördig mark i norr.
– Man kanske inte alltid har haft riktig koll på vad man förlorar genom att inte anpassa trädval efter växtplats, konstaterar Olov Norgren. Men studier i Norrlands inland visar att fel trädslag, gran på tallmark, riskerar att halvera produktionen.

"Studier i Norrlands inland visar att fel trädslag, gran på tallmark, riskerar att halvera produktionen"

Den vanligaste jordarten i Sverige är sandig-moig morän som håller värme, fukt och näring i en lagom blandning. Generellt kan sägas att markens förmåga att producera virke, dess bonitet, är högre i söder än i landets norra delar.

Men det finns lokala skillnader beroende på till exempel vilken bergart som dominerar. I Härjedalen är den vackra bergarten porfyr vanligt förekommande i marken. Den är emellertid hård och näringsfattig vilket passar tallen bäst. En bit norrut, runt Storsjön i Jämtland, är marken istället kalkhaltig. Det ger en fuktig, näringsrik jord där granen trivs.

Man vet också att en sluttning innebär god tillförsel av näring, att krön ofta är mindre bördiga och att svackor kan hålla mycket vatten med sumpmark som inte lämpar sig särskilt bra för plantering.
– Allt detta är kunskap som påverkar valet av trädslag, antal stammar och den framtida skogsskötseln, kommenterar Olov Norgren.

Hur beräknas ståndortsindex?

I uppvuxen skog är det lättast att använda ståndortsindex när markens potential ska värderas. Systemet som då används kallas H100 och innebär att du mäter trädens höjd idag, räknar dess årsringar och i en tabell kan du avläsa hur höga träden är när de uppnått hundra år.
– T24 innebär att de grövsta tallarna är 24 meter när de är hundra år gamla, och G20 att granarna är 20 meter, förklarar Olov Norgren. Ju högre siffra, desto bördigare mark.

En annan metod att få fram ett ståndortsindex när några träd ännu inte vuxit upp är att luta sig mot växtriket. Mycket lav visar att marken är mager, midsommarblomster tyder på bördig mark. Även här finns tabeller till hjälp, mycket blåbärsris i Norrland skulle då kunna ge ett värde på T22.

Text: Mats Wigardt

Beräkna ståndortsindex

På skogskunskap.se finns verktyg för att beräkna ståndortsindex, som bygger på höjdutvecklingskurvor.

Gå till skogskunskap.se