– Ska du ta upp torv, grus eller matjord för husbehov eller kommersiellt bruk är det olika lagrum som gäller kring vad och hur du får göra, berättar Maria Hedqvist, fastighetschef på Holmen Skog.
Än mer komplicerat blir det för den som vill bryta mineraler. Jakten på mineraler lockar ändå många att undersöka vad som döljer sig i berggrunden. Företag och enskilda personer kan ansöka om tillstånd för prospektering på annans mark och markägaren har då rätt till ersättning för intrånget.
Sverige har en unik berggrund med stor potential att utvinna värdefulla mineraler. Sedan millennieskiftet beviljas mellan 150-200 undersökningstillstånd per år i landet. Det ger ensamrätt att under tre år kartlägga och undersöka vad som finns i berggrunden. Bara ett fåtal sådana tillstånd leder till en så kallad bearbetningskoncession.
Innan en brytning kan ske prövas tillstånd i flera steg; undersökningstillstånd beviljas av Bergsstaten enligt minerallagen, bearbetningskoncession beviljas av Bergsstaten enligt minerallagen och miljöbalken, miljötillstånd beviljas av mark- och miljödomstolen enligt miljöbalken, markanvisning beviljas av Bergsstaten och slutligen beviljar berörd kommun bygg- och marklov.
– Det är en lång och dyr process att bryta en eventuell fyndighet. Metallerna behövs men vi har en miljölagstiftning i Sverige som är till för att skydda miljön och därför prövas frågan i flera steg och av flera instanser, säger Maria Hedqvist.
På Holmens markinnehav finns för närvarande ungefär 100 undersökningstillstånd, men ingen gruva.
Sverige har ett öppet geologiskt arkiv så att även utländska företag kan ta del av kartläggningen av svensk berggrund och själva söka och utvinna fyndigheter. Maria Hedqvist tycker inte att skogsägare ska vara rädda om någon beviljats undersökningstillstånd på deras mark.
– Nej, fortsätt som planerat med ditt skogsbruk. Låt inte ett undersökningstillstånd lägga en död hand över skogsskötseln. Ofta utförs provtagning genom att små borrhål görs som inte innebär någon belastning på skogsbruket, säger hon.
Det är mycket sällan en brytning blir aktuell och då har markägaren rätt till en mineralersättning. Den är enligt lag två promille av den brutna mineralens värde. Tre fjärdedelar av ersättningen går till markägaren och en fjärdedel till staten.