Brandsäkerhet är viktigt i alla konstruktioner. Träkonstruktioner har bra brandtekniska egenskaper då trä förkolnas långsamt. Under den förkolnade ytan finns normalt trä som bibehåller sina ursprungliga egenskaper.
Källa: Svenskt Trä
Gran, furu eller contorta? Vad är skillnaden och vilket träslag passar till vad? Här finns fakta om träslagens unika egenskaper och lämpliga användningsområden.
Gran och tall är båda vanliga barrträd i Sverige. Träden skiljer sig till utseende och träslagen lämpar sig för delvis olika användningsområden. Äldre granar har ofta kvar grenar hela vägen ner på stammen, medan äldre tallar karaktäriseras av en lång grenfri del av stammen. Det finns även utseendemässiga skillnader i virket. Tallvirke tenderar att ha kraftigare årsringar och en mer rödaktig färgton än granvirke. När det gäller hyvlat virke har gran oftare små urslag kring kvistarna. Furu, det vill säga det sågade virket at tall, är lättare att hyvla utan att få sådana urslag.
Tall (pinus sylvestris på latin): växer över hela Sverige. Tallen är det unga trädet. Furan är det mogna trädet där kärnans diameter är större än halva stammens diameter. Det sågade virket kallas furu.
Hållfasthet: Medelhårt.
Vanliga användningsområden: Träinredning och möbler, fönster, golv, fanér, konstruktionsvirke och båtvirke.
Behandling av furu: Furu mörknar med tiden. För att behålla den ljusa färgen bör furu lutas. Kvistgenomslag kan förekomma några år efter behandling. Kvistarna bör därför specialbehandlas.
Gran (picea abies på latin): är ett av Skandinaviens vanligaste träd. Träslaget är ofta mjukare och ljusare än furu. Gran förekommer i såväl sågade träprodukter som massaved.
Hållfasthet: Medelhårt och elastiskt.
Vanliga användningsområden: Byggnadsvirke, stråkinstrument, golv, emballage.
Behandling av gran: Ansamlingar av kåda är vanligare i gran än furu. Vid färgning kan intrycket av kådan upplevas som starkare eftersom pigmenten inte tränger in i träet där det finns kåda.
Contorta (lodgepole pine på engelska): Contortatallen kommer ursprungligen från Nordamerika och introducerades i Sverige på 1920-talet. Contorta räknas därför som en främmande art.
Var den växer: Contorta får planteras i norra Sverige och ner till Värmland, Närke och norra Uppland. Contorta får inte planteras eller sås i fjällnära skog eller närmare än en kilometer från ett naturreservat eller ett skyddat område.
Fördelar: Contortatallens stora fördel är att den växer nästan 40 procent snabbare än vanlig tall. Det är bra även ur klimathänsyn eftersom den snabbare binder in koldioxid. Den ger upp till 40 procent mer virke än inhemsk tall och är också mer motståndskraftigt mot älgbete, knäckesjuka och skadegörare. Trädslaget betas också mindre av älg.
Nackdelar: Nackdelar med contortatallen är att den kan få krokigare stammar och grövre grenar än vanlig tall, om den planteras på för bördig mark. Den är också känsligare för vind, snötryck och sorkangrepp.
Trä är ett så kallat anisotropt material, vilket betyder att dess egenskaper är olika i olika riktningar. En grundregel är att trä är starkast i fiberriktningen – alltså längs med fibrerna i stammens längdriktning. Styrkan är avsevärt lägre vinkelrätt, alltså på tvärs med fibrerna. Detta gäller oavsett om påförd last orsakar tryck eller moment i virket.
Styrkan beror också på virkets densitet och fuktighet, temperatur och tiden det belastas. Några tumregler:
Trä är ett material med goda termiska egenskaper. Det betyder att trä värmeisolerar väl. Värmeledningsförmågan är störst i fiberriktningen och ökar med fuktkvoten och densiteten.
Brandsäkerhet är viktigt i alla konstruktioner. Träkonstruktioner har bra brandtekniska egenskaper då trä förkolnas långsamt. Under den förkolnade ytan finns normalt trä som bibehåller sina ursprungliga egenskaper.
Källa: Svenskt Trä