Skogens förmåga att ta upp koldioxid står i relation till en mängd faktorer - trädens ålder, hur skogen sköts, lokalt klimat, markens näringsinnehåll och mängden nederbörd.


Skogarna i södra Sverige tar upp mer koldioxid på kortare tid än skogarna i landets norra delar. Omvänt avgår mer koldioxid från Sydsveriges skogsmarker än från dem i norra Sverige. Det beror på att förmultningen går snabbare i söder på grund av den högre årsmedeltemperaturen. 

  • Plant- och ungskog (1 till 20 år) - skogsmarken avger koldioxid efter en avverkning på grund av ökad solinstrålning som påskyndar förmultningen i markskiktet. De nya träden är ännu för små för att kompensera avgången.
  • Yngre och medelålders skog - träden växer till som allra snabbast under denna period och tar då upp betydligt mer koldioxid än vad marken avger.
  • Äldre skog (80 år och uppåt) - trädens tillväxt och förmåga att ta upp koldioxid avtar när de blir äldre. Samtidigt sätter de nedbrytande krafterna in. Grenar faller till marken och en del träd dör vilket ökar avgången av koldioxid.

En brukad skog är bättre för klimatet än en obrukad

En brukad skog planteras, röjs, gallras och avverkas med regelbundna mellanrum under 300 år. Ett virkesförråd byggs upp under cirka 70 år som sedan till större delen avverkas. Virke och biobränsle används som ersättning till andra, klimatpåverkande material och energislag. 

En obrukad skog får utvecklas fritt under 300 år. Virkesförrådet byggs bara upp en gång och förändras sedan obetydligt över tiden. Träden gör tjänst som kolsänka, men i den obrukade skogen går man helt miste om substitutionseffekten.

 

 

 

Holmen AB, Box 5407, 114 84 Stockholm.

Besöksadress: Strandvägen 1, Stockholm.

Tel: 08 666 21 00

E-mail: info@holmen.com

  • Logga in
  • Cookies
  • Sök

© Holmen Group 2016