En skogsbruksplan innebär en inventering som bland annat visar hur skogsmarken ser ut, virkesförråd fördelat på trädslag, medelvolym per hektar, åldersklassindelning, tillväxtmöjligheter och eventuellt höga natur- och kulturvärden.

I planen finns också förslag på åtgärder, vilket gör den till ett viktigt verktyg för ett aktivt skogsbruk, och ett värdefullt underlag vid försäljning eller köp.

– Det finns ingen lag på att ha en skogsbruksplan, men ofta är det ett krav från  banken då planen ger ett bra hum om när det kommer utgifter och intäkter från skogsbruket, säger Christer Hållberg som jobbat med skog i hela sitt liv och det senaste decenniet hjälpt Holmens virkesleverantörer med skogsbruksplaner.

Hans arbete innebär att det blir i snitt en till två mils vandring varje arbetsdag i fält för att inventera skogarna.

En skogsbruksplan gäller i tio år. Sedan behöver den revideras. För den som är ovan att läsa en sådan plan är det viktigast att först titta på sammanställningen, råder Christer Hållberg.

– I sammanställningen finns all övergripande information om fastighetens areal, virkesförråd, tillväxt samt avverkningsförslag under den kommande tioårsperioden.

Därefter går det att dyka ner i en mängd fakta och skötselförslag. Skogen delas in i olika skiften och avdelningar med uppgifter om allt från vilken typ av skötsel (målklass) som rekommenderas just där och vilka åtgärder som bör göras. Allt baseras på fakta, som stamantal per hektar, medelhöjd och medeldiameter per hektar samt vilken bärighet och lutning som marken har.

Ståndortsindex visar den beräknade övre höjden på träden vid en given referensålder. En tallskog som är klassad som T24 betyder att de dominerande tallarna är 24 meter höga efter 100 år, medan klassningen G30 betyder att granarna blir 30 meter efter 100 år.

Markens produktionsförmåga kan också ses på själva markvegetationen:

– Är det ormbunkar och gräs är det bördig mark, men är det bara lingon- och blåbärsris är det sämre tillväxt, säger Christer Hållberg.

Trädens åldersklassfördelning på fastigheten visas genom staplar – dels hur skogen ser ut i dag, dels hur den förväntas se ut om tio år med föreslagna åtgärder.

– Idealet är att ha en fastighet med skog i alla åldersklasser. Det ger ett jämnt kassaflöde under hela omloppstiden. Så ser det dock oftast inte ut, säger Christer Hållberg.

– För många ser åldersklassningen i arealfördelningen ut som en hängmatta, med mycket ungskog och äldre skog, men lite däremellan. Så kan det vara om du ärvt skog och den tidigare generationen inte rört skogen och du har blivit tvungen att avverka mycket för att skogen slutat att växa.

Skogsbruksplanen är ett bra underlag för skogsägaren i diskussionen med en virkesköpare, som efter överenskommelse kan uppdatera planen fortlöpande efter utförda åtgärder.

– Genom att ajourhålla planen blir det ett levande dokument, som skogsägaren kan ha både i en pärm och digitalt.