Bild: Indelningskarta från 1915 som visar ett område söder om Rejmyre i norra Östergötland. Skötselåtgärderna skrevs in löpande och syns som violetta stämplar. H21 = hygge 1921, G19 = gallring 1919.
När de första lantmätarna i början av 1600-talet letade sig ut i det okända var farorna många. Vägarna var usla, rövarna många och skräcken för rovdjur, björn och varg var utbredd långt ner i södra Sverige. Dessutom var många fientligt inställda till centralmaktens sändebud.
När lantmätaren Johan Rogier kom till norra Östergötland 1636 var uppdraget inte att kartlägga skogen, som ofta ansågs vara utan större värde, utan i stället handlade det om att skapa underlag för att driva in skatt, baserat på böndernas betesbruk i gårdar och byar. Men en titt på Rogiers handritade skattekartor från området ger inte bara en bild av gårdarnas utbredning.
– Kartorna innehåller även en del anteckningar om skogens beskaffenhet. Lantmätarnas kartor är över huvud taget en stor källa till kunskap om hur livet i skogstrakterna kunde te sig för hundratals år sedan, berättar Bosse Backström som skrivit en bok om skogsbrukshistoria.
Ungefär 400 år senare sätter sig en av Holmens entreprenörer i sin skördare för en ny dag på jobbet. Till sin hjälp har hen en mängd digitala kartor som visas på en dataskärm i hytten, innehållande all tillgänglig information om den areal som ska skördas under arbetspasset. När det förr krävdes tidsödande observationer på plats och ett mödosamt antecknande för att få grepp om en markareal är informationen i dag digitaliserad och lättillgänglig.
– Nu kan skogsägaren sitta vid sitt skrivbord i storstan och få långtgående information om allt från trädhöjder, stamdiametrar eller kubikmetervolym, säger Martin Forsslund som är sektorchef och kundansvarig på företaget Esri Sverige, en samarbetspartner till Holmen för olika projekt om geodata.
Johan Rogier hade tveklöst blivit imponerad av nutida kartors extrema detaljrikedom. Men faktum är att mindre än 50 år efter hans död hade de första skogskartorna redan utvecklats.
– Kartläggningen av skogen började då man var rädd för att skogsbrist skulle sinka vapentillverkningen, bland annat vid Finspångs bruk. Därför blev det ur centralmaktens och bruksägarnas perspektiv allt viktigare att veta vad som fanns, säger Bosse Backström.
Efterfrågan på lantmäteritjänster växte också av andra orsaker, exempelvis på grund av skiftesreformerna. I början av 1600-talet fanns det sex lantmätare, men under 1700-talet hade skaran växt rejält och en central myndighet skapats, Lantmäteriet. Lantmätare skickades ut i hela landet för att kartlägga landskap, socknar, öar och vattendrag men också skogstillgångarna. I takt med att industrialiseringen tilltog och näringsfriheten växte blev skogen en betydelsefull råvaruresurs för industrin. Behovet av detaljerade kartor ökade ytterligare.
– På 1800-talet tog ett modernare skogsbruk form runt Finspångs bruk och man började beskriva skogens beskaffenhet och göra enklare tillväxtberäkningar. När kalhyggesbruket startade kom även en ordnad föryngring igång. I det här sammanhanget blev kartan än viktigare och informationsmängderna växte enormt. Varje träd noterades av den tidens nitiska skogsvaktare, berättar Bosse Backström.
I dag registreras varje träd i stället med hjälp av GIS (Geografiskt informationssystem), laserskannade kartor, flygfotografering och satellitbilder. Genom att kombinera olika datakällor (dataset) framträder en kartbild som är långt mer komplex än vad dåtidens lantmätare någonsin kunde uppnå. Martin Forsslund säger att informationstekniken är en oumbärlig del i kartläggningen i det moderna skogsbruket.
– Nu kan man modellera skötselscenarier för att garantera att ens skog bereds på bästa sätt. Men det är också av stor betydelse för att ge skogsindustrin en jämn och trygg försörjning av råvara. Skogen är statisk så till vida att den växer långsamt, men marknadsbehoven kan förändras snabbt, säger han. Martin Forsslund berättar också att det sedan förra året är möjligt att följa skogen nära nog i realtid tack vara Europeiska rymdorganisationens sentinelsatelliter som ger kontinuerliga data.
När Holmens entreprenörer sitter i sin skördare för ännu ett dagspass kan data levereras kontinuerligt om varje enskilt träd som tas ner. Det sker också en snabb teknisk utveckling med inslag av både artificiell intelligens (AI) och analyser av stora datamängder (big data).
– Det ger i förlängningen skogsägarna bättre kontroll på sina innehav. Här ligger Holmen i framkant för att skapa värden för privata skogsägare.
Men en sak är svår att ersätta med teknik. Det är att upptäcka sin skogs historia via de omfattande kartarkiven som finns i Sverige. Det är något som Bosse Backström rekommenderar varje skogsägare:
– Historiska kartor och den dokumentation som lantmätare och skogsvaktare nedtecknade kan ge svar på varför just din skog ser ut som den gör i dag. I vissa skogar kan man med beståndshistorik få en uppfattning om skogen upp till 300 år bakåt i tiden. Det är stort.
Tips! Hitta historiska kartor
På lantmateriet.se kan du hitta äldre kartor, kanske över din egen fastighet?
Till lantmäteriets historiska kartor
Text: Mats Lundström