Regering och riksdag fattar ytterst beslut om vår älgförvaltning. Vi är i Sverige överens mellan jägare, myndigheter och markägare om hur stor älgstammen ska vara för att inte ge orimliga skador på naturvärden, orsaka viltolyckor och allvarlig nedsättning av biologisk odling av produkter från skogen.
- Vi vill att jakten ska bedrivas på hösten under gynnsamma förhållanden. Att bedriva skyddsjakt är en krisåtgärd.
- Vi vill undvika vinterjakt och speciellt skyddsjakt efter ordinarie jakttid.
- Vi förespråkar en utökad jakttid under hösten.

Varför skyddsjakt på vintern?

Vinterälgskoncentrationer orsakar stor skada i ungskogar av tall. Älgen äter helst rönn, asp och sälg, därefter tall. Omfattningen av älgens vandringsbeteende i norra Sveriges inland styrs av tillgången av föda och tillgängligheten till fodret styrs av snödjupet. Det är även ett känt faktum att älgen under snöperioden samlas i områden där fodertillgången är bäst och att djuren sparar energi genom att utnyttja varandras spår.

Älgjakt bedrivs under varierade perioder under året i Sverige. Sveaskog, Holmen och SCA har nu ansökt om dispens för en skyddsjakt i landets norra delar för att lokalt minska älgpopulationen och därmed även reducera de skador på tallungskog som vandringsälgarna medför.

Vad innebär stora koncentrationer av älg?

Stora koncentrationer av älg vintertid innebär ett lokalt mycket högt betestryck och en oacceptabel nivå på betesskador. Det leder till stora kostnader för fastighetsägaren och dessutom riskerar fastighetsägaren vitesförläggande för utebliven återbeskogning. Populationsregleringen av älg ska i första hand ske genom ordinarie jakt och genom en hög måluppfyllnad inom ÄFO (älgförvaltningsområdet). Detta är den huvudsakliga metoden för att minska älgtätheten.

Hur omfattande är betesskadorna i nuläget?

Den 5 februari 2019 genomförde Sveaskog AB, Holmen Skog AB och SCA AB en gemensam översiktsrekognosering med helikopter för att besöka kända vinterkoncentrationsområden som återkommande har stora betesskador på främst tall. Acceptabla skador innebär en årsskadenivå på under 3 procent samt att 85 procent av tallstammarna är oskadade vid två meters höjd. Skadenivåer över 10 procent är allvarliga. Under inventeringen uppmärksammades pågående och nyligen uppkomna skador på tallungskog. Inom respektive älgförvaltningsområde så visar de årliga skadorna på 11 respektive 8 procent. I de områden skyddsjakten ska bedrivas ligger skadenivån på mellan 10 och 32 procent.

Vilka områden omfattar skyddsjakten?

Västerbotten och områden runt Storuman, Åsele och Lycksele kommun. I merparten av de områden som skyddsjaktansökan omfattar så har berörda ÄFO inte uppnått sina avskjutningsmål under ordinarie jakttid. Det beror på flera olika faktorer men innebär att vi får en oplanerat hög älgtäthet vintertid.

Hur många älgar omfattas av skyddsjakten?

Totalt sett har skogsbolagen gemensamt ansökt om 70 älgar i länet, vilket är cirka 1/3 av de älgar som observerats på dessa platser.

Finns det älgar kvar till höstens jakt?

Ja, absolut. Av länets cirka 14 500 älgar som skulle skjutas i år, återstår drygt 2000 älgar att fälla. Som exempel har ett enda älgskötselområde 162 älgar kvar att skjuta. I detta område planeras 15 älgar att skjutas.

Vad gör ni av älgköttet?

Det pågår samtal med slakteri och målet är att skänka klimatsmart kött till de skolmatsbespisningar som finns i de kommunerna där skyddsjakten kommer att ske.

Vem utför jakten?

Sveaskog AB, Holmen Skog AB och SCA AB organiserar jaktlag med erfarna jägare.

Hur bedrivs skyddsjakten?

För att inte stressa djuren så utförs jakten i små såtar och via smyg- och tryckjakt mot förhållsskyttar.

 

David Berglund, Skogsvårdschef Sveaskog AB
Mathias Westerlund, Regionchef region Nord Holmen Skog AB
Birgitta Boström, Skogsförvaltare Västerbotten SCA AB