Den 10 februari berättade Skogsstyrelsen i ett pressmeddelande att skogsägare som en följd av nya vägledande domar behöver ta ett betydligt större ansvar än tidigare för att inte störa eller skada fridlysta arter och att kunskapskravet om miljövärden ligger på markägaren. Det kan tyckas rimligt, men det orimliga i detta är omfattningen av hänsyn till fridlysta arter, att skyddet ska gälla på individnivå och vad det innebär i praktiken.
– Lagstiftningen och dess strikta tolkning leder till oproportionerliga konsekvenser. I praktiken stoppas allt skogsbruk under våren när fåglarna häckar och resten av året kan det bli kraftiga begränsningar. Det sker ingen avvägning mot andra intressen och stora resurser läggs på att skydda vanligt förekommande fåglar, säger Sören Petersson, affärsområdeschef på Holmen Skog.
Varje fågel och dess områden ska skyddas
Bakgrunden är att Sverige genom den svenska Artskyddsförordningen på ett olämpligt sätt har infört EU:s fågeldirektiv samt livsmiljödirektiv tillsammans med de svenska fridlysningsbestämmelserna. I EU:s livsmiljödirektiv ges vissa särskilt utpekade arter ett individskydd medan fågeldirektivet syftar till att skydda arter av fåglar. Den svenska lagstiftningen har gått mycket längre än så och infört krav på hänsyn till samtliga vilda fågelarter – på individnivå, oberoende av hur vanliga de är. Förutom förbud att avsiktligt döda fåglar innebär Artskyddsförordningen även förbud att skada eller förstöra fåglarnas fortplantningsområden och viloplatser.
Artskyddsförordningen infördes 2007, men hittills har praxis i Sverige varit att förbud mot avverkning endast varit aktuell om en arts bevarandestatus påverkas negativt. Under 2021 meddelade EU-domstolen i ett förhandsbesked att med strikt skydd avses att varje exemplar ska skyddas oavsett bevarandestatus. Genom Artskyddsförordningens olämpliga utformning medför detta klargörande att varje fågel och de område den befinner sig på ska skyddas.
– Jag vill understryka att Holmen värnar alla fågelarter i våra skogar. Vi har under 30 år anpassat våra åtgärder så att fåglar och andra arter ska kunna fortleva i de skogar vi brukar och för de arter som är känsliga för störning har vi avsatt betydande arealer, säger Jan Åhlund, skogsbrukschef på Holmen skog.
Rådande situation hindrar vår hållbara omställning
Det finns fortfarande en rad oklarheter kring hur den striktare tolkningen av Artskyddsförordningen kommer att tillämpas och vilka konsekvenser tillämpningen kommer att få för skogsbruket. Skogforsk har i en pilotstudie undersökt vad konsekvenserna förväntas bli för skogsnäringen.
– För att klara omställningen till ett fossilfritt samhälle behöver vi bruka skogen mer, inte mindre. Ett strikt skydd av vanligt förekommande fåglar begränsar skogsbruket och hindrar utvecklingen av ett hållbart samhälle. Om fokus i stället läggs på skydd av hotade arter och aktiva åtgärder för att gynna dessa kan vi nå både samhällets klimatmål och Holmens mål att alla naturligt förekommande arter ska kunna fortleva i det svenska skogslandskapet, säger Sören Petersson.
Så kan processen gå till
I ett pressmeddelande den 24 februari meddelade Skogsstyrelsen att de tagit fram ett informationspaket som ska hjälpa skogsägare följa de skärpta hänsynskraven. På Skogsstyrelsens webbplats finns till exempel en beskrivning av hur processen att utreda förekomst av fridlysta arter kan gå till och vad en markägare behöver tänka på.
– Det här är helt färsk information som vi får från Skogsstyrelsen. Vad den betyder för Holmens verksamhet och för skogsägare som vi gör affärer med kommer vi nu skyndsamt att analysera, säger Jan Åhlund.