– Den väger tio ton, ungefär hälften av en vanlig skotare, och den saknar förarhytt, berättar Magnus Karlberg, professor i maskinkonstruktion på Luleå Tekniska Universitet, som har jobbat många år med utveckling av det något smala, specialiserade området skogsmaskiner.
Den aktuella maskinen är egentligen en flexibel ”plattform” som det går att koppla olika skogsarbetsmoduler till, i detta fall skotarkranar. När den rör sig framåt i terrängen följer den GPS-spåret efter en skördare, och när dess 3D-kameror upptäcker en trädstam som skördaren fällt kör den fram till en lämplig position, sänker sig ner till ett stabilare läge och greppar stocken – själv.
– För allt detta krävs flera parallella system för perception, och det är det som våra forskargrupper inom AORO, Arctic Off-Road Robotics Laboratory, utvecklat, förklarar Magnus Karlberg. Dessutom har experter inom skog bidragit med sina specifika kunskaper
Skogsmaskiner tenderar vanligtvis att bli större och större, men när de inte har någon förarhytt kan den trenden brytas.
– Det skapar många nya möjligheter fortsätter Magnus Karlberg. En lättare maskin gör att risken för markskador minskar, den blir billigare både att tillverka och driva och skulle också funka som elhybrid. Den innebär även en förbättrad arbetsmiljö för maskinföraren, som slipper sitta inne i den vibrerande maskinen.
I framtiden kommer olika slags maskiner kunna fjärrstyras, flera parallellt, eller programmeras för att utföra arbetet själva. Människan kan då ägna sig åt andra uppgifter i systemet. Men innan dessa helt autonoma skogsmaskiner kan kommersialiseras och komma ut på marknaden måste vissa hinder övervinnas.
– De största utmaningarna är robusthet och vädersvängningar. Detektorerna kan till exempel inte bedöma vad som finns under ett snötäcke, och motljus, regn och dimma försämrar perceptionen.
Maskinen kan lätt upptäcka till exempel en bärplockare som kommer i vägen, eller en pyrande brand under marken. Problemet är riskbedömning, och man måste bestämma sig för vems juridiska ansvar det är om en olycka skulle inträffa, maskintillverkarens eller operatörens.
– Medan vi väntar på att detta ska realiseras kommer vi att få se en ökad delautomation, tror Magnus Karlberg. Redan nu är det möjligt att fjärrstyra skogsmaskiner via en skärm, och det skulle man inledningsvis kunna göra från en arbetsbarack intill avlägget.
En av dem som var närvarade vid den nya maskinens visning i Hörnefors söder om Umeå var Jan Åhlund, skogsbrukschef på Holmen Skog.
– Det var en stor dag! säger han. Automation är viktigt för arbetsmiljöns och produktivitetens skull, men också för att locka framtidens medarbetare. Holmen prioriterar just nu mekanisering av skogsvården, där arbetet utförts på samma sätt i många år. Vi vill till exempel kunna effektivisera markberedning och plantering, och kombinera dem.
För detta syfte pågår flera projekt, varav det VINNOVA-finansierade Autoplant är ett.
– I Autoplants konceptmaskin ska både markberedning och plantering ske från en kranspets med en precisionsanpassad markberedning och på så sätt inte påverka marken mer än vad som krävs för att få till en optimal planteringspunkt, fortsätter Jan. Här används samma flexibla plattform som demonstrerades för autonom skotning.
Jan Åhlund ser också fram emot nya möjligheter med flygande drönare:
– De är väldigt användbara och nu kan de också lyfta tyngre laster. I sommar hoppas vi kunna testa en drönare som transporterar ut plantor på hyggen, ett projekt som Holmen Skog har tagit initiativ till. I framtiden tror vi att drönare också kommer att kunna utföra avverkning från luften. Utvecklingen är i full gång.