Stenrösen och rågångar blir lätt otydliga när markvegetationen tar över. Därför är det viktigt att skogsägare kontinuerligt ser över sina gränser, inte minst inför en 
kommande åtgärd, en avstyckning eller försäljning.
– Det är färre människor ute i skogarna nu för tiden, så de upplagda stenhögar som pekar var rågången mellan två fastigheter går har ofta växt över med mossa och kan se ut som en vanlig knöl, säger Anders Jonasson, traktplanerare Holmen.

För den skogsägare som är osäker på var den egna skogen slutar i naturen är det lättast att utgå från förrättningskartan som upprättades när fastigheten bildades eller senast berördes av en förrättning. Med hjälp av kartan kan gränserna i naturen identifieras genom gränsmärken eller hävder, som till exempel gärdesgårdar eller diken som visar gränsens sträckning. Skogsägaren kan använda digitala kartor i Holmens webbtjänst Min skog eller gå in på sina sidor på Lantmäteriets webbplats för att titta på kartan.

– När jag går ut i skogen för att planera inför en skoglig åtgärd tar jag alltid med mig kartan i ipaden för att hitta rågången, men det är inte alltid den syns eller ligger där den borde, säger Anders.

Rågången har kanske inte röjts på 30 år eller så är det en kartförskjutning som gör att rågången eller gränsmarkeringarna inte ligger rätt i kartan. Gränsmarkeringarna i skogen kan ligga tiotalet meter åt ett annat håll jämfört med kartan. Som traktplanerare måste Anders veta exakt var gränsen går för att kunna snitsla ett bestånd så att maskinföraren kan utföra en gallring eller skörd.

En otydlig gräns innebär en merkostnad för markägaren.

– Finns det inga markeringar att gå efter kan det ta en hel dag att hitta en rågång, säger Anders.

Om det kvarstår oklarheter kring gränsen kan han be markägaren att ta med sig grannen ut i skogen för att reda ut var fastighetsgränsen går. Kommer de inte överens får de ge Lantmäteriet i uppdrag att göra en ny lantmäteriförrättning. Och det kan bli dyrt. Ett gott råd är därför att börja leta efter de äldre gränsmarkeringar som faktiskt finns i skogen. I ett bestånd som ska gallras för första gången kan jag ha tur och hitta en kulturstubbe som inte ruttnat sedan en tidigare avverkning. Därifrån kan jag gå i en syftlinje och leta efter till exempel en visare, som är en sten som visar riktningen på rågången.

Visaren, eller utliggaren, är ofta en sten som är ganska flat på två sidor och cirka 20–50 centimeter lång. Den är en vanlig typ av gränsmarkering som gjordes i samband med laga skifte på 1800-talet. Ofta är visaren fastkilad mellan andra stenar som är nedgrävda i marken. Lättast är dock att börja att leta efter fastighetens råstenar, också kallade hörnrösen, som ofta är lite större.

– Hörnrösen är i regel lite spetsiga. Det kan vara fyra stenar som ligger samlade med en större sten i mitten som sticker upp, säger Anders. 20-25 meter därifrån återfinns visaren som pekar ut riktningen på fastighetsgränsen.

Vi stannar till vid en grov tall som har en övervallad skada i brösthöjd.

 – Det här är en gammal inhuggning som visar var gränsen går, säger Anders vant.

Ibland är gränsmarkeringen inhuggen i en sten med en fyrkant som symbol. Andra gånger kan det vara ett järnrör i backen eller ett dike som utgör själva gränsen. Inför varje skoglig åtgärd binder Anders fast märkband runt träd. Banden kompletterar den digitala informationen och markerar med olika färger alltifrån gränsen för en åtgärd och vilket slags åtgärd som ska utföras till kulturmiljöer och naturvärden som ska skyddas eller lämplig körväg till området. Holmens röd-gula snitslar markerar gränsen vid skörd samt rågången mellan två skiften.

– De här träden kommer maskinföraren att kapa vid 1,3 meters höjd. Högstubbarna blir framöver en tydlig gränsmarkering, säger Anders Jonasson.

Han råder skogsägare att kontinuerligt hålla rågångarna tydliga. I ungskog på bördig mark kan sly behöva rensas bort vart femte år.

– När du hugger en rågång, ta bort sly en meter på din sida av gränsen. Hugg också upp en bläcka på två sidor av träden som står kvar längs linjen och måla dem orange eller rött och med ett avstånd till nästa markerade träd så att siktlinjen blir tydlig. 

Färgmarkerade träd i rågångar har blivit vanliga de senaste trettio åren.

– Vid fastighetens hörn hugger du upp fyra bläckor runt trädet som du sedan målar. Det blir då ett tydligt hörnträd som visar att här byter fastighetsgränsen riktning, säger Anders Jonasson. 


Foto: Sandra Pettersson