Under lång tid har skogsindustrin spelat en viktig roll för att generera exportvärden och bidra till jobb i hela landet.
– Det är en näring som bidrar till ett levande Sverige och ger skatteintäkter och välfärd inte minst i glesbygd. Norrbotten och Västernorrland är de län som är mest beroende av skogsnäringen och där betalas nästan var tionde skattekrona in av anställda inom näringen, säger Kerstin Hallsten.

Hon påpekar att även ökat fokus på miljön gör skogsindustrin än mer betydelsefull. Näringen är viktig för klimatet både genom det aktiva skogsbruket med växande skog som binder koldioxid och genom hållbara produkter som skapas av skogens råvara.
– Den svenska skogen och dess skogsprodukter binder varje år in mer kol än alla koldioxidutsläpp som sker i Sverige. Skogsnäringens samlade klimatnytta är alltså större än Sveriges utsläpp, säger Kerstin Hallsten.

”Den svenska skogen och dess skogsprodukter binder varje år in mer kol än alla koldioxidutsläpp som sker i Sverige.”

Klimatnyttan kan dessutom öka ytterligare genom den så kallade substitutionseffekten – när nya hållbara produkter från skogen används för att ersätta fossilbaserade produkter och fossil energi. Och inom det här området pågår stora satsningarna på innovation och utveckling.
– Det finns en väldigt stor framtidstro inom och kring den här industrin. Under de senaste fem åren har skogsindustrin gjort investeringar på 70 miljarder kronor. Det är ungefär 20 procent av svensk industris totala investeringar och cirka tio procent av investeringarna inom hela näringslivet, säger Kerstin Hallsten.

Skogsnäringen står i dag för ungefär en tredjedel av bioekonomin i Sverige, medan bioekonomin i sin tur står för sju procent av Sveriges totala ekonomi. Bioekonomi kan definieras som en hållbar produktion av biomassa i syfte att minska klimatpåverkan och användningen av fossila råvaror i samhället.
– Vår målsättning är att bioekonomin ska växa och att vår andel av den ska växa. Industrin har en ambition och en potential att gå högre upp i värdekedjan genom att ha mer utvecklade produkter, skapa nya jobb och bidra till samhällsutveckling. Samtidigt är det centralt att vi behåller våra basprodukter som trävaror för byggande och färskfiber till pappers- och massaindustrin, säger Kerstin Hallsten.

Den pågående coronapandemin – framförallt efterföljande politiska åtgärder för att minska smittspridningen – påverkar näringen och kommer sannolikt även att påverka utvecklingen under de kommande månaderna genom dämpade framtidsförväntningar, minskad handel och industriproduktion. Konsekvenserna riskerar att bli större ju längre tid det tar innan den allmänna efterfrågan och produktionen globalt kommer igång igen. Men på längre sikt innebär just ett ökat fokus på klimat och hållbarhet stora möjligheter.