– Fram till Storbritanniens utträde den 31 december 2020 finns det övergångsbestämmelser för handeln med EU. Innan dess sker inga förändringar av regelverket. Men då ska det samtidigt finnas ett nytt avtal på plats. Det är onekligen lite tajt, särskilt som vi också har coronaviruset att handskas med.
Vad blir den största skillnaden vad gäller den svenska exporten av trävaror till Storbritannien?
– Det blir mer skyldigheter för den som tidigare enbart varit distributör men nu handlar med ett land utanför EU. Med resultat att byråkratin ökar, ledtiderna vid gränsen förlängs och förutsägbarheten i godsflödet minskar. Sammantaget innebär detta att kostnaderna ökar. Och vi får absolut räkna med längre köer.
Vad beror detta på?
– Även om trävaror blir fortsatt undantagna tullavgifter så kommer det att krävas intyg, dokumentation och certifikat för att säkerställa tekniska regler på området. Detta medför mer omfattande tullformaliteter, med noggranna kontroller, sådant som man helt sluppit när Storbritannien var en del av EU.
Tror du att svenska trävaruexportörer har koll på allt detta?
– För de större företagen tror jag det. För mindre företag kan det vara svårt att sätta sig in i alla detaljer som kan bli resultatet av förhandlingarna. Till exempel kommer det att krävas avsevärd teknisk dokumentation.
Är det möjligt att gå i mål på utsatt tid?
– Viljan finns, på båda sidor. Men ingen insåg nog fullt ut vad det innebär att lämna EU. Det handlar om ett omfattande avtal med helt nya spelregler.
Fotnot: Kommerskollegium är Sveriges myndighet för utrikeshandel, EU:s inre marknad och handelspolitik. Dess främsta uppgift är att på olika sätt förbättra möjligheterna för internationell handel.
Text: Mats Wigardt
Foto: Kommerskollegium