Trenden för grotuttag i Sverige har i ett tioårsperspektiv varit svagt nedåtgående. Framför allt har uttagen varit lägre i norra Sverige enligt siffror från skogsnäringens forskningsinstitut, Skogforsk. Men sedan 2022 märks en ökad efterfrågan.
– Priserna på grot har nära nog fördubblats på ett och ett halvt år. Det finns en långsiktig tro och en lönsamhet i biobränslemarknaden som även gör att entreprenörerna satsar på nya maskiner för grotuttag, säger Jesper Hulterström, biobränslechef på Holmen Skog i region Syd.

Rester från skörd blir lokal fjärrvärme

Ett exempel på den ökade efterfrågan i norr är att Holmen Skog har slutit ett flerårigt avtal med Umeå Energi. Restprodukter från skörd blir nu lokalproducerat biobränsle för fjärrvärmeproduktion, vilket gjort att Holmen Skogs verksamhet för biobränsle som länge varit vilande i den norra delen av landet nu startat upp igen.
Även i södra Sverige ska Holmen Skog öka grotuttaget och gör nu en verksamhetsutveckling i hela flödet, enligt Jesper Hulterström.

Bakgrunden till det ökade intresset för biobränsle är utvecklingen på den europeiska energimarknaden med både höga priser på utsläppsrätter och ett ökat fokus på försörjningstrygghet, som en följd av kriget i Ukraina.
Länder som inte vill vara beroende av den ryska gasen konverterar om bränslepannor och vill elda biobränsle. Det har lett till att kontrakterade volymer av returträ på väg till Sverige istället används på kontinenten. Samtidigt har returträvolymerna i Sverige minskat på grund av den svagare byggmarknaden.

Stor potential för grot

Den ökade efterfrågan på grot i Sverige kommer också efter flera år av god skogskonjunktur och stor tillgång på barkborreskadad energived, enligt branschorganisationen Svenska bioenergiföreningen Svebio.
– Vi ser en stor potential för grot. Mer än en tredjedel av det fasta biobränsle som idag används för fjärrvärmeproduktion i Sverige består av grot, men uttaget kan bli betydligt större, säger Anna Törner, vd för Svebio.

I Sverige påverkas efterfrågan på biobränsle på kort sikt av variationer i vädret, samt eventuella utbyggnader av kraftvärme och export. Det framhåller Kjell Andersson, näringspolitisk chef på Svebio.
– På längre sikt är det avgörande vilka utbyggnader som kan ske av produktion av biodrivmedel från skogsråvara och industriell användning, till exempel biokol. Ökad global handel med biobränslen har stor betydelse, säger Kjell Andersson.

”En bra grön restprodukt”

Jesper Hulterström betonar att det finns fler fördelar för markägare att ta ut grot, förutom att få betalt för råvaran.
– Vi är övertygade om att grotuttag medför en bättre återbeskogning kopplat till markberedning och plantering. När samhället fasar ut fossila energikällor till fossilfria är grot en riktigt bra grön restprodukt.

I en kommande broschyr vänder sig Holmen till skogsägare som är intresserade av att leverera grot och beskriver hur affären går till samt vilka förutsättningar som krävs för att groten ska vara leveransgiltig.
– Viktigt att tänka på när man skotar själv är att inte få med stenar och rötter som förorenar groten, eftersom den ska in i ett maskineri och flisas. Dessutom bör groten barra av på avverkningsytan för att sedan köras ut till bilväg, säger Jesper Hulterström.

Text: Nils Sundström
Foto: Crelle