Medan tidigare generationer ofta bodde vid sin skogsfastighet ökar andelen privata skogsägare som bor i en annan kommun än där skogen ligger. I dag ägs lite mer än var fjärde brukningsenhet av utbor, jämfört med en femtedel 1999. Under samma period har de utlandsboende skogsägarna ökat från 1 till 2 procent.

Vid generationsskiften blir det vanligare att den som tar över skogen bor på annan ort. Nu märks också en ny kategori skogsägare, menar Johan Freij.

– Vi har varit i en period där det finns många förmögna personer i Sverige som ser skogsägande som ett riskspridningsalternativ och en långsiktig investering.

Själv brukar han avråda från skogsköp till de som inte har något skogsintresse utan bara ser skogen som en placering –

då är det bättre att köpa aktier i ett skogsbolag eftersom skogsägandet kräver en del arbete och ansvar. Men för många handlar skogsinvesteringen också om ”härlighetsvärden”:

– Det kan vara möjligheten till jakt eller känslan av att plocka svamp på egen mark, säger Johan Freij.

Den som är intresserad av att köpa skog råder han att först göra en livskalkyl – vad är drivkraften, är övriga familjen intresserad och finns det någon förankring till trakten eftersom det blir en del resor dit?

Därefter råder han att göra en ekonomisk kalkyl och sedan titta på skatteeffekter. Att fler skogsägare är utbor tror han kan

påverka skogsskötseln.

– Många nya skogsägare har inte lika stor lokalkännedom som den tidigare skogsägarkåren hade som bodde vid sin skog. Men de är bättre på att använda digitala hjälpmedel för att sköta sin skog på distans, säger Johan Freij.

– Den här utvecklingen är bara i sin linda. Jag tror också att vi kommer att se en större mosaik vad gäller skötseln av skogen bland olika skogsägare framöver.

Han märker även en ökad medvetenhet och oro för klimatförändringar som kan öka risken för stormar, bränder och insektsskador på skogen.

– Jag upplever att det finns en öppenhet för att anpassa sin skogsskötsel med att exempelvis öka lövinslaget och öka variationen i planteringarna.

Danske Bank säljer inga skogsförsäkringar men kräver brandförsäkring för att låna pengar till skogsköp.

– I min värld är en brandförsäkringspremie billig den dag skogen skulle drabbas av brand. Sedan råder jag skogsägare att själv göra sin analys kring försäkringar och läsa det finstilta i villkoren, säger Johan Freij.

Den här artikeln ingår i kommande numret av Skogsliv med tema utbor. Du som levererar virke till oss får Skogsliv i brevlådan mellan den 14 och 19 april.

Text: Nils Sundström