Emma Peres är traktplanerare på Holmen Skog i region syd och har stor erfarenhet av att känna igen kulturlämningar. I rollen som traktplanerare ingår utbildning inom hänsyn till natur- och kulturmiljöer, vilket är viktigt när hon besöker skogsfastigheter – till exempel inför en skörd. Hon märker bland annat ut kantzoner, naturvärdesträd och kulturlämningar.
Till sin hjälp har hon olika kartverktyg med information om det aktuella området. Vad gäller kulturlämningar eller fornlämningar är det däremot vanligt att de inte finns dokumenterade sedan tidigare utan upptäcks först på plats i skogen.
– Kulturlämningar kan ibland vara lätta att se, men ofta ligger de dolda under gräs och mossa och är lite luriga att upptäcka, konstaterar hon.
Men med tid och ett tränat öga finns spåren efter tidigare bosättare ofta precis framför fötterna när vi vandrar i skogen. Gropar i marken, en stenhög, några lövträd och tallar där granen annars dominerar.
– Det kan vara en kolbotten, en tjärdal, stigar eller ett odlingsröse, säger Emma. Eller en torpargrund. Hittar du en lämning finns ofta fler lämningar strax intill. Till exempel spisen efter en kolarkoja invid en kolbotten.
Om en kulturlämning hittas måste den märkas ut och bevaras. Kulturstubbar minskar risken för körskador från framför allt markberedaren. Ta bort omgivande träd och ris och håll avstånd med maskiner.
– Det är enkla och effektiva åtgärder som minskar skaderisken, summerar Emma.
Text: Mats Wigardt