Tallförädling har länge handlat om att öka stamvolymen samt att förbättra klimatanpassningen och stamrakheten. Men för att fungera som konstruktionsvirke i olika sammanhang bör timret vara starkt och styvt och får inte vrida sig eller bli krokigt efter torkning.

Nu kan ny forskning på stående skog leda till förbättrad förädling av tallsågtimmer genom identifiering av ett antal egenskaper som är kopplade till den efterfrågade virkeskvaliteten.

Veddensitet, ljudets hastighet genom virket och fibervinkel är de tre egenskaper som Skogforsk i samarbete med Sveriges lantbruksuniversitet testat icke-förstörande mätmetoder för (se inforuta).

Foto: Skogforsk

– Metoderna har använts tidigare, men då har det handlat om sågad vara inför en byggnation. Vi har testat dem på levande träd, säger Henrik Hallingbäck, forskare på Skogforsk.

Studien gjordes för att forskarna ville ha ett kvitto på att förädlingsegenskaper har effekt när virket sågas och torkas, samt för att kontrollera att egenskaperna är ärftliga.

– Därför gjorde vi mätningar i ett fältförsök där vi hade koll på släktskap för varje träd. I en gallring tog vi ut vart tredje träd och märkte dem noga. Vi visste exakt från vilket träd och vilken plats en regel kom. Därför kunde vi spåra de egenskaper vi mätte på det sågade virket till egenskaper vi hade mätt på det stående trädet, förklarar Henrik Hallingbäck

De vanligaste defekterna på virke från tall är bristande rakhet, skador, sprötkvist – det vill säga starkt uppåtriktad kvist med sned riktning i stammen, dubbelstammar och brist på formstabilitet. Både rakhet och formstabilitet ingick alltså tillsammans med hållfasthet i studien.

– Genom att mäta ute i skogen kan man förutsäga en del om hur virket kommer att bli med avseende på både hållfasthet, alltså styrka, och formstabilitet, säger Henrik Hallingbäck.

Det är svårt att säga generellt hur vanligt det är med defekter på tall. Enligt Henrik Hallingbäck beror det på typ av virke och vilken syn man har på defekter. Mycket tyder också på att det är relativt små skillnader i defekter mellan tall och gran. Vissa tycker dock att gran är ett ”fult” konstruktionsvirke som, till skillnad från tall, bara kan användas i dolda delar. Det påverkar synen på defekter i tall och gran.

Med hjälp av mätmetoderna hoppas forskarna kunna få fram fler träd som är tätare, starkare, formstabilare och passar som konstruktionsvirke. För skogsägare skulle det kunna innebära möjlighet att få bättre betalt för ett virke av högre kvalitet. Även för sågverken finns ekonomiska fördelar om utbytet ökar och en mindre andel blir vrakvirke, och om det på förhand bättre går att bedöma kvaliteten på virket.

– Framför allt handlar kvalitetsfrågan om att generellt öka förtroendet för tallvirkets förmåga som konstruktionsvirke. Det skulle både sågverk och skogsägare tjäna på, säger Henrik Hallingbäck.

Studien inleddes 2016, mätningar och gallring gjordes 2017 och resultaten sammanställdes 2020. Träden som studerades var 38 år gamla. Framöver kommer Skogforsk att testa mätmetoderna även på yngre träd.

– Det är på träd som är 10–20 år gamla som man vill göra urval. Frågan är om det till exempel går att använda instrumentet Hitman på så unga och klena träd utan att göra för stor skada. Tidigare mättes hastigheten antingen genom att hugga ner träd och mäta i laboratorium, vilket i dag anses vara oacceptabelt destruktivt, eller genom att ta ut borrkärnor, vilket är dyrt och tidskrävande. När det är viktigt, som inom skogsträdsförädling, att screena 10 000-tals träd måste det gå snabbt och vara enkelt. Där kan ny teknik var en stor hjälp, säger Henrik Hallingbäck som även nämner att versioner av mätverktygen skulle kunna monteras på skördare.

Text: Thomas Östberg