I Likstammens Kunskapsskog, 15 km utanför Gnesta, genomför Holmen en rad olika skogsvårdsåtgärder. Lövträd gynnas genom frihuggning och nyplantering, gamla våtmarker restaureras, naturvårdsbränningar genomförs och mycket mer. Det här innebär att området förändras för varje år som går. Det är något som Cecilia Kullberg som är docent vid zoologiska institutionen, Stockholms universitet, har tagit fasta på.

– Jag forskar på fåglar och är självklart intresserad av hur fågellivet utvecklas i takt med Holmens naturvårdsåtgärder, säger Cecilia. Lövträd är exempelvis en bristvara idag, vilket har drabbat fågellivet under lång tid. I lövträden finns insekter och larver som fåglarna äter, i gamla lövträd finns håligheter som fåglar häckar i och lövskogens markvegetation är frodigare, vilket behövs för markhäckande fåglar. När Holmen nu ser till att lövträden ökar vill vi se hur fågelbeståndet förändras både vad gäller antal arter och individer.

Strax utanför Kunskapsskogen ligger Tovetorps forskningsstation som är en del av Stockholms universitet. Därifrån utgår Cecilia ofta i sitt forskningsarbete och har under senare år etablerat ett samarbete med Sanna Strömberg som är skötsel- och naturvårdsansvarig på Holmen och projektledare för Likstammens Kunskapsskog.

– Forskarna på Tovetorp kan hjälpa oss att hitta ny kunskap i skogen, något som är ett av de viktigaste skälen till att vi satsar på Kunskapsskogar, säger Sanna. Stockholms universitet har expertisen och vi på Holmen kan ge ekonomisk stöttning.

Forskningsprojektet går ut på att 20 inventeringspunkter väljs ut i Kunskapsskogen och ytterligare 20 punkter i en närliggande produktionsskog. Vid tre tillfällen under våren har två fågelexperter gått från punkt till punkt och under fem minuter registrerat fåglarnas arter och antal. Proceduren ska sedan genomföras vid samma tid år efter år. På så vis kan forskarna följa hur fågellivet utvecklas i takt med Holmens naturvårdsinsatser.

– I samband med den första inventeringen genomför vi också ett test med en digital inspelning av fåglarna, berättar Cecilia. Tanken är att vi genom Artificiell Intelligens och Machine learning sedan ska kunna automatisera fågelinventeringen. Det kommer underlätta och effektivisera den här typen av forskning väsentligt.

Och Cecilia ser fler möjligheter att utveckla det befintliga forskningsprojektet. Redan nästa år planerar hon att placera ut 200 fågelholkar i Kunskapsskogen och i närliggande produktionsskog för att jämföra vilka arter som flyttar in i de olika områdena och hur de fortplantar sig i en skog som blir mer och mer lövrik.

Ingen tvekan om att det finns minst två hackspettar i det här området.

Pilotprojekt pågår. På en punkt spelas fågellivet in digitalt. Med hjälp av artificiell intelligens kommer vi förhoppningsvis få snabbare och mer exakta data i framtiden.