Pappa Anders Vedin har varit känd som huggare över hela Hälsingland. Nu jobbar han med son och sonson med att sköta skogen som gått i arv i generationer. När Skogsliv kommer på besök arbetar de tillsammans vid Hälltjärnsberget sydväst om Edsbyn. Gran och björk gallras bort i ett tallbestånd.
– Nu fick ni allt svettas!
Anders skrattar när han tar emot oss och ser våra fuktiga pannor efter vandringen uppför den branta traktorvägen. Tillsammans med sonen Ola Wedin och barnbarnet Robin Wedin är han fullt sysselsatt med att gallra ett tätt bestånd med risiga granar.
Det är ett bestånd på knappt sex hektar med mycket toppbrott som ska gallras. Ola och Robin rensar, fäller, kvistar, mäter upp och apterar under överinseende av Anders. Hade arbetet utförts med stora maskiner skulle det ha kostat mer än det smakat. Genom att utföra gallringen på egen hand hamnar de i stället på ett litet plus.
Mestadels tall växer på de tretton olika skiften som utgör den skog som Ola för två år sedan övertog från pappa Anders. Totalt omkring 190 hektar. Till detta kommer 12 hektar åker och myr.
– Men här har vi ett litet bestånd med gran som smugit sig in där vi vill släppa in mer ljus och skapa mer plats, säger Ola och tar av sig hjälm och handskar och slår sig ner invid rastkojan.
Skogen och gården längs Voxnans dalgång har funnits i familjens ägo i flera generationer. Anders tog över efter sina föräldrar som i sin tur tog vid när deras föräldrar valde att trappa ner. Och så vidare.
Förutom att sköta om och avverka den egna skogen har Anders varit huggare åt skogsbolagen. Han har arbetat i skogen sedan han var 13 år och alltid hållit högt tempo.
Numera är det Ola som äger skog och mark. Innan övertagandet hade han inte gjort många arbetspass i familjeskogen. Å andra sidan hade han ägnat mycket tid åt att hjälpa till med djur och jordbruk, så länge det fanns kvar. Till vardags reser han runt i hela landet och sätter upp snösystem i slalombackar och skidanläggningar.
Nu däremot vet han inget bättre än att arbeta i skogen, med röj- och motorsåg, helst i sällskap av far och son.
– Vi trivs tillsammans. Det är ren avkoppling. Hur kul som helst. Tror det är samma känsla som brorsan har för golfen, funderar Ola. Plus mjölksyran och träningsvärken jag får på köpet.
Tre dagar i veckan, från fredag till söndag, jobbar nu Ola med att gallra och hugga. Varje fredag har han dessutom sällskap av Robin, som varit elitidrottare i alpin skidåkning och nu studerar vid tekniska högskolan i Luleå, och av pappa Anders.
Det märks att de trivs ihop. Mycket skratt och skämtsamma kommentarer. Men också ett hårt manuellt arbete med motorsåg och timmersax, vilket de i dag lär vara ganska ensamma om att utföra.
– Men farsan mår så mycket bättre när han får vara ute i skogen, konstaterar Ola. Ensam kan han inte ge sig ut. Och jag vill samtidigt passa på att lära mig allt han kan.
Till sin hjälp att få ut gallringsvirket har de en smidig liten Alstor miniskotare med gräsklipparmotor, som lämnar knappt märkbara spår efter sig i marken och heter Gösta efter säljaren.
När den lastats färdigt spakar Ola den över stock och sten upp till traktorvagnen, kopplad till en jordbrukstraktor, dit stockarna flyttas över och körs vidare ner till vägen.
– Tre lass på Gösta fyller traktorvagnen, åtta lass på den fyller timmerbilen, summerar Ola. Hittills har det väl sedan jag tog över blivit 20 fulla långtradare.
Virket från gallringen, björk och gran, förädlas till ved hemma på gården. Eller säljs till Holmen och går till massaved. Någon timpenning för nerlagd tid att skryta om blir det emellertid inte, men ”skogen blir fin” som pappa Anders belåtet konstaterar.
Då är tallen lättare att handskas med och ger bättre ekonomi för gården. Både frötallar och tallar med toppbrott tas ut och apteras efter Holmens prislista. Träden är ofta välväxta och har hälften så mycket kvist som gran. Men betesskadorna utgör ett problem, vilket genom åren lett till att mycket gran planterats på mark i Hälsingland som egentligen passar bättre för tall.
– När granen planteras på torr tallmark ser det bra ut i 20 år. Efter det tar det felaktiga trädslagsvalet ut sin rätt och granen växer dåligt och blir känslig för skadeangrepp, förklarar Holmens virkesköpare i Edsbyn, Christer Lindberg.
Ett ekonomiskt fördelaktigt komplement till gallringsvirket på Hälltjärnsberget är de grova tallar som blåst omkull på Olas mark invid slalombacken i Edsbyn. Det var en plötslig vinterstorm som slet tag i det nygallrade tallbeståndet och lämnade efter sig en härva av rotvältor och nerblåsta stammar.
– Det blev totalt 74 fina tallstockar som Holmen redan har hämtat, säger Ola belåtet. Och jag behövde inte ens fälla dem själv.
Fotnot: Anders Vedin stavar efternamnet med enkelt V. Robin och Ola stavar efternamnet Wedin.
Text: Mats Wigardt
Foto: Frida Sjögren