Nästan mitt i Hälsingland ligger sågverket som blivit en av de ledande tillverkarna av björkkomponenter i landet. Hit rullar timmerbilar från Härnösand i norr till Tierp i söder.

– Vi levererar möbelämnen och komponenter av björk till ett drygt hundratal olika kunder för vidareförädling. Det är allt ifrån halvfabrikat till möbelsnickerier och garderobsinredningar samt hyvelbänkar och skaft för moraknivar, säger Per-Anders Fransén.

Närmare 40 procent av volymen går på export – till Norge, Danmark, Storbritannien, Baltikum, Kina och Vietnam. Hela verksamheten med satsningen på björk började av en tillfällighet och just med en exportaffär.

Per-Anders Fransén och Bror-Inge Dahlgren ger Skogsliv en rundtur på sågverket som funnits sedan 1980.

Bror-Inge Dahlgren, pappa till Per-Anders Fransén, hade en byggfirma och ett litet sågverk för att såga tall- och grantimmer till sina byggprojekt. Av en gammal klasskamrat fick han höra att den engelska möbelindustrin behövde björk till stoppade möbler. Björk är ett starkt trädslag som ger stabila möbler och som passar bra för att häfta och skruva i.

– Det var så jag började köpa in och såga björk. Det första lasset gick till England och det var bra lönsamhet, berättar Bror-Inge Dahlgren.

Sedan dess har sågverket satsat helt på björk och vuxit sakta men säkert.

– Idag har vi 23 anställda och sågar mellan 16 000 och 18 000 kubikmeter fub/år (fast mått under bark). Det är ganska små volymer av varje sak vi producerar, men vår styrka är att vi har långsiktiga relationer med våra kunder och när efterfrågan på en produkt går ner kan vi öka produktionen av andra.

Sammanlagt tillverkar företaget ett tusental olika komponenter på beställning.

– Produktmixen gör att vi kan sy ihop många beställningar för att få ett bra sågutbyte av stockarna, säger Per-Anders.

De färdiga komponenterna levereras på pall till kunderna i rätt kvalitet, längder och fukthalt.

Investerar för att möta efterfrågan

Den goda eſterfrågan innebär att företaget nu investerar i ny såglinje som väntas vara klar i höst. Tidigare har Björkträ Timber använt sågklingor. Nu blir det bandsågar som köpts in från Baltikum kombinerat med ny elektronik och automatisering.

– Investeringen gör att vi kan fördubbla vår kapacitet och få ett bättre sågutbyte, säger Per-Anders.

Sågverket tar in osorterat virke, vilket innebär att det krävs en bedömning av varje stock innan den sågas för att få det bästa sågutbytet och minska spillet. Hittills har det momentet gjorts manuellt, men i den nya såglinjen blir det automatiserat.

– Med en skanner och datorer räknar vi ut det optimala sågmönstret efter vilka komponenter vi ska ta fram, säger Per-Anders.

Möbelämnen utgör sågverkets största sortiment.

– Det finns mer björk i vår vardag än vad många först tror. Titta på sjukhus, förskolor och olika offentliga lokaler där det förutom möbler finns många glidlister och räcken av björk, säger Bror-Inge Dahlgren.

Av de många specialkomponenter som företaget levererar blir det bland annat sparkar, trappspaljéer och norska köttpinnar. Det sistnämnda är tunna björkpinnar som läggs i botten av en kastrull för att ångkoka fårkött, så kallat pinnekjøtt.


Björkträ Timber har en avsättning för all råvara de köper in. Av den sämre kvaliteten med kvist och centrumdelen som kan ha brunkärna tillverkas olika sorters strö och emballagevirke till hyvlerier och sågverk. Torkströ läggs mellan varje lager av brädor och plank vid torkning medan bindströ läggs mellan sågade och hyvlade paket för bättre stabilitet.

– Spån från sågverket går i sin tur till det lokala värmeverket, medan torrt spån från hyvleriet säljs till pelletstillverkning och djurströ, förklarar Per-Anders.

Björkråvaran som köps in kommer från en mängd olika leverantörer, bland annat Holmen.

– Vi har länge haft ett lokalt samarbete med Holmen och det fungerar bra. Det är också bra för de skogsägare som levererar till Holmen att vi köper in sågbart björktimmer eftersom de då får högre netto.

Det finns ett ökat internationellt intresse för nordeuropeisk björk och det tackar Per-Anders sågverk i Baltikum för. Där fanns mer sparad sågbar björk än i Sverige när länderna öppnades upp, vilket skapade en exportindustri. Han ser väldigt positivt på framtiden och är glad över att dagens skogsbruk ger en ökad andel löv i mogna skogar.

– Förr skulle björken utrotas, men nu är det accepterat att ha mer björk på sin mark. Varför skulle man då inte sköta den så pass bra att det blir ett sågbart sortiment? frågar Per-Anders retoriskt.

Han är själv skogsägare och känner till markägare som fått rotröta i sina granbestånd som satsar på björk i nästa generation.

– Jag tror på en mix av gran och björk på bördiga marker. Björken gödslar lite med sina löv och granen ser till att björken får en fin kvalitet med kvistfria raka stammar som strävar upp mot ljuset.

Text: Nils Sundström
Foto: Philippe Rendu