Många inom skogsbruket upplever fler extrema väder händelser och snabbare väderväxlingar. För mycket av värme eller snö, torka eller regn skapar problem.
– Huvudrådet till skogsägare är att utgå från de förutsättningar fastigheten har, precis som förut, vad gäller jordart och hydrologi. Du kommer långt med ståndortsanpassning och att granska SMHI:s kartor för hur klimatet utvecklas, säger Carin Nilsson. Hon råder också skogsägare att fundera på vilka risker som kan finnas i den egna skogen i ett långsiktigt perspektiv och lägga mer tid på riskspridning och variation.
– Det är mycket i den praktiska skogsskötseln där du behöver tänka till. Det gäller till exempel avverkning vintertid. För att undvika spridningen av rotröta ska temperaturen helst vara under fem grader. Riskerna kan variera på en skogsfastighet. På en trakt behövs kanske mer skugga för att behålla markfukt så att plantor ska klara sig, medan det inte behövs på ett annat ställe.
Carin Nilsson råder skogsägare att titta på frågor som rör vatten:
– Har jag för mycket eller för lite, var och när har jag vatten i mitt landskap och hur kan min skog tillgodogöra sig vattnet? Kan det finnas risk för ras eller skred? Hon betonar att en genomtänkt klimatanpassning även tar hänsyn till andra näringar och närliggande fastigheter, vilket ofta kan ge positiva effekter för den biologiska mångfalden. Ökad lövinblandning eller hyggesfria skötselmetoder i branter är några sätt att motverka skador som storm respektive skred.
– Målet är att vi ska fortsätta ha livskraftiga skogar som vi kan använda på det sätt vi behöver, för olika ekosystemtjänster och biologisk mångfald som ger oss produkter som timmer och pappersmassa, men även sociala värden, god vattenkvalitet och luft.
Enligt Skogsstyrelsen kan skogsbrukets kostnader för olika skador fördubblas under detta sekel på grund av klimatförändringarnas effekter. Om inga klimatanpassningar görs uppskattas kostnaderna för rotröta öka från ungefär 750 miljoner i dag till 1,5 miljarder kronor per år vid slutet av detta århundrade. Skador orsakade av granbarkborre beräknas i sin tur öka från cirka 500 miljoner kronor till 1,5 miljarder kronor årligen.
Genom klimatanpassning kan skogsägare i vissa fall undvika skador som leder till skadestånd. Branta områden är känsliga för om markstrukturen påverkas vid skogsbruk, vilket kan leda till ras och skred som i sin tur kan ge skador på infrastruktur.
– Det finns exempel på enskilda skogsägare som blivit skadeståndsskyldiga, så det gäller att tänka till före, säger Carin Nilsson. En positiv effekt för skogsbruket är att vegetationsperioden blir längre i ett varmare klimat med möjlighet till högre tillväxt.
– Ta tillväxtsiffrorna framöver med en nypa salt, eftersom även skadorna väntas öka och inte minst torka kan påverka tillväxten, råder Carin Nilsson.