År 2021 var den globala årsmedeltemperaturen 1 grad högre jämfört med perioden 1861–1890. Men i Sverige var ökningen under samma period nästan dubbelt så stor, nämligen 1,9 grader. Störst förändring märks i delar av Norrland i december och mars, där det blivit ungefär tre grader varmare.

– Ett sätt att förstå förändringen är att två grader i årstemperatur är ungefär som skillnaden mellan klimatet i Lund och Uppsala, eller mellan Uppsala och Sundsvall, säger Gustav Strandberg, klimatforskare på SMHI.

Att det blivit varmare har också gjort att nederbörden har ökat, eftersom en varmare atmosfär kan innehålla mer vattenånga. Samtidigt har variationerna mellan vått och torrt blivit större, med intensivare perioder av regn respektive torka.

– Även om vi ser att det finns lokala och regionala variationer på klimatet – det är varmare längs kusten än i inlandet och kallare på högre höjd – ser vi en tydlig signal att alla delar av Sverige har blivit varmare och kommer att bli varmare, säger Gustav Strandberg.

Snösäsongen har blivit kortare under den svenska vintern. Under perioden 1991–2020 har det, jämfört med 1961–1990, i medeltal varit närmare en månad kortare snösäsong i Svealand och Götaland. Skillnaden märks också tydligt längs Norrlandskusten. Tiden när det är tjäle i marken minskar.

Vad gäller vindklimatet visar mätningarna dock ingen tydlig förändring – trots att stormskadorna i skogsbruket ökar.

– Nej, vi ser ingen tydlig trend kring vinden. Det gäller att inte lita för mycket på mannaminnet. Många minns kanske inte hur mycket det blåser, utan vilka effekter det får och där kan olika verksamheter vara mer eller mindre känsliga, säger Gustav Strandberg.

En annan effekt av klimatförändringen är att vegetationsperioden ökar, det vill säga tiden då det är tillräckligt varmt och fuktigt för att växligheten ska växa. Som helhet i Sverige är vegetationsperioden i dag närmare tre, fyra veckor längre än den var i början av 1900-talet. I Götaland handlar det om en förlängning på cirka fem veckor, medan den är cirka två veckor i norra Norrland.

– En längre växtsäsong är positivt inte minst för skogsbruket, men klimatförändringen innebär också ökade risker. Jag tror att det går att möta mycket av klimatförändringens effekter med olika åtgärder, men det gäller att tänka i lite nya banor, säger Gustav Strandberg som forskat kring interaktionen mellan växtlighet och klimat.