Kunskapsskogarna är landskapsavsnitt valda för att samla in och sprida kunskap. Varje skogsområde har specifika biologiska förutsättningar där vi kan visa hur vårt framtidssmarta skogsbruk fungerar.
Vi brukar skogen aktivt och hållbart för att den ska växa och ge förnybar råvara i generationer. Med cirkulära metoder och fokus på biologisk mångfald skapar vi klimatnytta, ekonomiskt värde och livskraftiga ekosystem.
Svenska skogar har brukats i flera århundranden. Sedan 1950-talet bedrivs ett industriellt skogsbruk i Sverige, med investeringar i återplantering efter skörd och successivt utvecklade skogsskötselmetoder. Det har lett till ökad tillväxt och stigande virkesförråd samtidigt som mängden skördad skog har ökat. Sedan 1990-talet tas också ökad hänsyn till biologisk mångfald då allt fler träd lämnas kvar vid skörd och mer mark lämnas orörd.
Genom ett långsiktigt, aktivt och ansvarsfullt skogsbruk skapas en unik kombination av klimatnytta, ekonomiskt värde och naturvård – en framgångssaga som gör Sverige till en av världens ledande skogsnationer.
Hållbart skogsbruk
Klimatnyttan börjar i skogen, där träden tar upp koldioxid när de växer. Och när vi brukar skogen aktivt gör den ännu större klimatnytta på lång sikt. Framför allt för att produkterna från skogen ersätter fossila material. Men också för att träden växer bättre när skogen aktivt brukas. En långsiktig och rationell förvaltning av våra skogar har bidragit till ett växande virkesförråd och ökade skördar över tid. Ett växande virkesförråd binder och lagrar koldioxid och efter skörd fortsätter skogsråvaran att skapa nytta under lång tid genom att lagra koldioxid i långlivade produkter såsom plankor och trästommar och genom att ersätta fossilbaserade produkter med högre klimatavtryck som stål, betong och plast.
Enligt beräkningar för 2024 uppskattas den svenska skogsnäringens samlade klimatnytta till 97 miljoner ton koldioxidekvivalenter (CO2e). Klimatnyttan kan ställas i relation till Sveriges totala utsläpp som 2024 uppgick till 47,5 miljoner ton. 2024 bidrog Holmen med en klimatnytta om 8,3 miljoner ton CO2e. Bara våra växande skogars upptag och produkternas lagring av koldioxid är tre gånger större än våra totala fossil utsläpp.
Även om skog är en förnybar resurs är råvarutillgången begränsad i flera delar av världen och den globala virkestillgången blir alltmer ansträngd. Kanada har drabbats av stora barkborreangrepp vilket minskat den årliga skörden samtidigt som landet är hårt drabbat av skogsbränder. I Europa har angrepp av granbarkborre tvingat stora delar av Centraleuropa att ta hand om angripen skog.
Kriget i Ukraina har också påverkat utbudet av virkesråvara på den europeiska marknaden då virkesimport från Ryssland och Belarus har stoppats genom EU:s sanktioner. De senaste åren har utbudet av skogsråvara inte räckt till för att tillgodose behovet från skogsindustrin och energisektorn. Konkurrensen om råvaran är hård, vilket inneburit att de svenska virkespriserna har stigit kraftigt.
Trakthyggesbruk har varit den dominerande skogsbruksmetoden i Sverige sedan 1950-talet. Metoden bygger på att skogen föryngras genom planerade slutavverkningar, vilket ger hög tillväxt, stabil timmerproduktion och god ekonomisk avkastning över tid.
Syftet är att skapa en balanserad åldersfördelning i skogen, från nyplanterad till avverkningsmogen, vilket ger en jämn och förutsägbar virkesproduktion år efter år.

Trakthyggesbruket liknar de naturliga processer som format de nordiska skogarna, där bränder och stormar regelbundet skapat nya föryngringsytor. Genom att efterlikna dessa naturliga störningar kan metoden bevara ekologiska värden samtidigt som den bidrar till en växande bioekonomi och ökad kolinlagring.
Kort sagt: trakthyggesbruk är ett rationellt, hållbart och naturanpassat sätt att bruka den svenska skogen.
Hållbart och ansvarsfullt skogsbruk
Besök skogen
Kunskapsskogarna är landskapsavsnitt valda för att samla in och sprida kunskap. Varje skogsområde har specifika biologiska förutsättningar där vi kan visa hur vårt framtidssmarta skogsbruk fungerar.