Kunskapsskogarna är landskapsavsnitt valda för att samla in och sprida kunskap. Varje skogsområde har specifika biologiska förutsättningar där vi kan visa hur vårt framtidssmarta skogsbruk fungerar.
Biologisk mångfald i skogen
Biologisk mångfald
Holmens naturvårdsarbete kombinerar ett aktivt skogsbruk med att värna mångfalden av livsmiljöer och arter. Målet är att koncernens skogsbruk ska skapa förutsättningar för biologisk mångfald.
Aktiva åtgärder för livskraftiga skogar
Hållbart brukade skogar med friska ekosystem och rik biologisk mångfald är avgörande för att skogen ska bidra med förnybar råvara till klimatomställningen. Holmen investerar årligen cirka 200 miljoner kronor i skogsskötsel. Allt för att säkerställa god tillväxt och livskraftiga ekosystem för framtida generationer.
Skoglig planering är grunden för ett aktivt och hållbart skogsbruk. Vi inventerar hela skogsinnehavet kontinuerligt för att ta fram underlag som bland annat används för att planera skötselåtgärder och skörd. Skogsbrukets inverkan på biologisk mångfald bedöms genom ekologisk landskapsplanering som är ett strategiskt planeringsverktyg för att bedriva aktivt skogsbruk och samtidigt bevara den biologiska mångfalden. Planeringen inkluderar klimatanpassning genom riskanalyser och åtgärdsplaner.
Holmens naturvårdsarbete bygger på tre delar:
Miljöhänsyn i brukad skog
Holmen brukar skogsinnehavet aktivt för att öka skogens tillväxt och klimatnytta. Även om virkesproduktion står i fokus tas hänsyn till natur och kulturvärden vid varje åtgärd, utifrån de behov och förutsättningar som finns på den aktuella platsen. För varje skogsbestånd som planeras för gallring eller skörd genomförs en naturvärdesbedömning som ger en bild av vilka värden som bör beaktas. Även fridlysta och särskilt skyddsvärda arter beaktas. Detta vägs samman med vad som är prioriterat att bevara ur ett landskapsperspektiv. På så sätt uppnås största möjliga och mest effektiva naturvårdsnytta. Utifrån dessa bedömningar görs en plan för åtgärder som ska vidtas.
Hänsynsåtgärder inom det aktiva skogsbruket utgör den största delen av Holmens arbete för biologisk mångfald. Exempel på åtgärder som vidtas är att bevara högstubbar och död ved för att ge livsmiljöer åt vedlevande insekter och svampar. Kantzoner längs vattendrag bevaras för att skydda vattenlevande arter och förbättra vattenkvaliteten. Vid skörd lämnas också skyddszoner med träd och buskar. Grova träd, både levande och döda, lämnas kvar som boplatser för fåglar och insekter.
Naturvårdande skötsel
Som en naturlig del av skogsbruket bedriver Holmen även åtgärder för att utveckla eller förstärka naturvärden, till exempel genom naturvårdsbränning eller att plocka ut inväxande gran till fördel för lövträd. Naturvårdsbränningar görs för att skapa de brandpräglade substrat och miljöer som historiskt format våra skogar, vilket många hotade arter är beroende av. Holmen arbetar också med att återställa våtmarker och skapa variationsrika skogslandskap. Årligen genomför Holmen naturvårdande skötsel på cirka 400 hektar för att stärka den biologiska mångfalden och bidra till friska, resilienta ekosystem.
Frivilliga avsättningar
Holmen arbetar för att öka biologisk mångfald och stärka ekosystemen genom åtgärder inom både formellt skyddad skog och frivilliga avsättningar. I formellt skyddade områden, såsom naturreservat, får naturliga processer verka utan påverkan vilket gynnar arter som kräver orörd skog. Naturvårdande skötsel utförs i de naturtyper som kräver det för att upprätthålla sina naturvärden även i formellt skyddad skog.
De frivilliga avsättningarna skiljer sig åt i hur de ska förvaltas. Vissa skogar lämnas helt orörda för att naturliga processer ska kunna utvecklas fritt, medan andra kräver återkommande skötsel för att naturvärdena ska bestå. De avsatta skogarna är spridda över hela Holmens skogsinnehav.
Positiv utveckling för skogslevande arters livsmiljöer på våra marker
För att utvärdera genomförda naturvårdsinsatser analyserar Holmen livsmiljöer som är viktiga för skogslevande arter. Oberoende mätningar som sträcker sig tillbaka till 1996 visar på en positiv utveckling de senaste 30 åren.
Andelen äldre skog har ökat med 39 procent.
Mängden död ved har ökat med 87 procent.
Mängden lövträd har ökat med 14 procent.
Utvecklingen följs genom fem indikatorer för biologisk mångfald
Den biologiska mångfalden i skogen påverkas av flera faktorer. Holmen följer årligen upp utvecklingen genom fem indikatorer för biologisk mångfald som visar hur viktiga livsmiljöer för skogslevande arter utvecklas:
- Areal äldre skog
- Areal äldre skog med särskild indikation på naturvärden (SIN)
- Volym död ved
- Volym lövträd
- Volym grova lövträd
Indikatorerna representerar olika typer av livsmiljöer som tillsammans ger en bred bild av förutsättningarna för biologisk mångfald på Holmens marker. Riksskogstaxeringen vid SLU inventerar regelbundet tillståndet i Sveriges skogar. Indikatorerna baseras på Riksskogstaxeringens inventeringsdata från provytor inom Holmens egna innehav på produktiv skogsmark. Ambitionen är att indikatorerna ska utvecklas med en positiv trend över tid.
Indikatorerna har utvecklats i samverkan med andra skogsbolag och myndigheter. Vid valet av indikatorer har Skogsindustriernas mål för biologisk mångfald beaktats.
Äldre skog
Äldre skog är betydelsefull av flera aspekter. Gamla träd är värd för fåglar, insekter, mossor och lavar samtidigt som de är värdefulla indikatorer på opåverkad mark och fältskikt vilket gynnar markvegetation och svampar.
Äldre skog med särskild indikation på naturvärden
Äldre skog med särskild indikation på naturvärden visar inte bara skogens ålder, utan även om den har särskilda kvaliteter som skapar bättre förutsättningar för mer krävande arter, till exempel om ett område har riktigt gamla och grova träd, död ved och träd i olika åldrar.
Död ved
Död ved är viktig för den biologiska mångfalden i en skog och fungerar som livsmiljö och födokälla åt fåglar, insekter, svampar, mossor och lavar. Uppskattningsvis är cirka 20 procent av alla skogslevande arter beroende av död ved.
Lövträd och grova lövträd
Lövträd och grova lövträd är viktiga för fåglar och sällsynta insektsarter, både för föda och som boträd. Asp, björk och ädellövträd som alm, bok, ek och lönn har ett flertal mossor och lavar som endast växer på respektive trädslag och då oftast på gamla och grova träd.
Sveriges skogar har goda förutsättningar för biologisk mångfald
Inför FN:s Konvention om biologisk mångfald (COP15) utvecklade oberoende forskare från Storbritanniens Natural History Museum ett biodiversitetsindex som uppskattar hur stor andel av det ursprungliga antalet arter och livsmiljöer som finns kvar.
Biodiversitetsindexet utgår från världens största databas om hur ekologiska samhällen har påverkats av människan och används för att följa den biologiska mångfalden i olika regioner.
Den önskvärda nivån för biologisk mångfald i ett område ligger på minst 90 procent som är att betrakta som ett gränsvärde som den biologiska mångfalden i ett område inte ska understiga.
Sverige är tillsammans med Finland det mest skogsrika landet i Europa med nästan 70 procent skogsmark och en välutvecklad skogsindustri. Enligt biodiversitetsindex har Sverige också goda förutsättningar för fungerande ekosystem med ett index på drygt 95 procent. Indexet visar också på att förutsättningarna för biologisk mångfald i Sverige har förbättrats de senaste 50 åren.
Ansvarsfullt skogsbruk
Många intressen ska samsas i skogen - skogsbruk, rennäring, jakt och friluftsliv. Samtidigt är skogen livsmiljö för djur och växter. Holmen bedriver ett framtidssmart skogsbruk som balanserar dessa intressen, idag och för framtiden.
