Vindkraft är energi som utvinns ur vinden. En förnybar energikälla som finns naturligt tillgänglig. Vind är flödet av luft i atmosfären och det kommer alltid att blåsa – i olika styrka. Så här fungerar vindkraft.
I grund och botten drivs ett vindkraftverk av solen. Solens strålar värmer upp luften olika mycket på olika platser av jorden. Temperaturskillnaderna skapar olika lufttryck som får luften att röra sig från områden med högt tryck till områden med lågt tryck. Enkelt uttryckt börjar det att blåsa.
Vinden kan i ett vindkraftverk omvandlas till hundra procent förnybar energi.
När det blåser börjar vindkraftverkets vingar att snurra. Denna rörelse omvandlas till el i generatorn som sitter skyddad i maskinhuset, högst upp i tornet. Vindens rörelseenergi omvandlas på så sätt till elektrisk energi som genom elnätet leds vidare ut till slutanvändarna.
Ett vindkraftverk fungerar i grunden på samma sätt som en flygplansvinge. Vindturbinen verkar genom att lyftkraft alstras på dess rotorblad. Vingspetsarna rör sig cirka sju till åtta gånger vindens hastighet.
Ett vindkraftverk är verksamt över hela den yta som sveps av rotorbladen, och inte bara över själva bladytan, som endast uppgår till cirka tre procent av den svepta totalytan. Detta gör vindkraftverk till en energieffektiv och materialsnål konstruktion, då energi utvinns även ur ”tomrummet”.
Det blåser inte hela tiden. Samtidigt förväntar vi oss att det alltid ska finnas ström i eluttagen. Det behövs därför olika energikällor, som kompletterar varandra.
I ett kraftsystem som det nordiska, med en stor andel vattenkraft med betydande vattenmagasin, lämpar sig vindkraft särskilt väl.
Vid stark vind kan produktionen i vattenkraftverken minskas eller lagras till senare. Vindkraft kan även kombineras med kärnkraft och olika typer av värmekraftverk.
Vindenergin är en förnybar energikälla som i sin moderna form började utvecklas i mitten av 1970-talet.
Vindkraftutbyggnaden har gått kraftigt framåt i Sverige och idag är vi ett av de länder i Europa som har mest vindkraft i förhållande till den totala energiproduktionen i landet. I takt med att kärnkraften fasas ut förväntas vindkraft få en ännu större roll i vårt energisystem.
Stora markområden, goda vindförhållanden och en stabil, avreglerad elmarknad gör att Sverige har goda förutsättningar för att etablera storskalig vindkraft.
För att rotorbladen på ett vindkraftverk ska börja rotera behöver det blåsa minst tre sekundmeter, vilket brukar kallas måttlig vind. Det är ungefär så mycket vind som krävs för att en vimpel ska sträckas, en flagga lyftas eller för att tunna kvistar på ett lövträd ska hamna i rörelse.
Vindkraftverk börjar alltså producera el redan vid låga vindhastigheter upp till maximal vindhastighet som brukar vara kring 25 meter per sekund, vilket motsvarar full stormstyrka. Där tas vindkraftverken ur drift för att inte skada viktig utrustning.
Vindkraftverken omvandlar vindens rörelseenergi till elektrisk energi. Vinden får vindkraftverkets vingar att rotera. Denna rörelse omvandlas till el i generatorn som sitter i maskinhuset högst upp i tornen. Därifrån leds elen vidare ut till elförbrukarna.
Ett modernt vindkraftverk kan producera upp till 15-20 GWh per år beroende på vindförhållanden. Det motsvarar den ungefärliga elförbrukningen för ungefär 1000 svenska villor per år.
Vindkraften är en helt fossilfri energikälla och skapar inga föroreningar. Ur ett livscykelperspektiv, där man tar hänsyn till hela produktions- och transportkedjan, har ett vindkraftverk tjänat in hela sin energi och materialpåverkan efter cirka 6-8 månader i bruk.
Holmens marker är certifierade enligt FSC® (FSC-ID), vilket innebär att vi tar extra hänsyn till vår påverkan på miljön i de områden där vi etablerar och uppför aldrig vindkraft i områden med höga naturvärden eller nyckelbiotoper. Den negativa påverkan på närliggande djurliv som ett vindkraftverk har beror främst på oundvikliga kollisioner med fåglar och fladdermöss.
Vindkraftverk placeras i regel med ett avstånd på cirka 1 000 meter från närmaste bostadshus. På så sätt minimerar man påverkan från ljus och skuggor, omedelbar ljudpåverkan och risk för skador från iskast vintertid. Vissa anser att vindkraftverk har en negativ inverkan på landskapsbilden medan andra har en positiv inställning. Generellt kan sägas att i takt med att kunskapen kring vindkraftens klimatfördelar ökat, har också den positiva inställningen ökat.
Det dominerande ljudet från ett vindkraftverk uppkommer när de stora rotorbladen rör sig genom luften. Det uppstår ett susande ljud som ibland kan höras på ganska långt håll. Den upplevda ljudnivån påverkas av många faktorer, såsom rådande väder- och vindförhållanden, hur långt från vindkraftverket man befinner sig och andra ljud i området. Idag används ljudnivån 40 dBA (decibel) som myndighetspraxis för vindkraftverk belägna nära bostadshus.