I VD-ordet beskriver Henrik Sjölund fördelarna med den breda omläggningen till rotationsskogsbruk. Svenska skogar har brukats i flera århundranden. Under 1950-talet infördes rotationsskogsbruket på bred front i Sverige, med investeringar i återplantering efter skörd och successivt utvecklade skogsskötselmetoder. Det har lett till ökad tillväxt och stigande skördar samtidigt som både Holmen och Sverige har byggt upp ett stort virkesförråd.
Omläggningen av skogsbruket har gjort det möjligt för Sverige att bygga upp en världsledande skogsindustri, där Holmen är en central aktör. Sverige är idag en av världens största producenter av sågade trävaror och fiberprodukter, varav en stor del går på export. Skogsindustrin sysselsätter cirka 140 000 personer i Sverige, direkt eller indirekt, och bidrar med närmare 200 miljarder i exportvärde.
Men det är inte bara svensk ekonomi som har gynnats av den höga tillväxten i skogen. Sedan 1990 har drygt 2 miljarder ton koldioxid lagrats in i skog och träprodukter, vilket i princip är lika mycket koldioxid som har släppts ut inom Sveriges gränser under samma period. Samtidigt har nästan tre miljarder skogskubikmeter råvara skördats för att tillverka hus, förpackningar, böcker och hygienprodukter medan restprodukterna gjort nytta som värme, el och drivmedel. På så sätt har förnybara produkter från den svenska skogen bidragit till att företag och konsumenter världen över kunnat minska sitt klimatavtryck.
Klimatnytta beräknad enligt ny ISO-standard
Holmen har beräknat verksamhetens klimatnytta sedan 2019, enligt en metod som under åren har förfinats tillsammans med forskare och aktörer i branschen. Under 2025 lanserades ISO 13391 som är en internationell standard för beräkning av skogsnäringens klimatnytta. Med ISO-standarden finns nu ett vetenskapligt grundat, internationellt ramverk som har utvecklats med experter från 15 länder. Holmen följer den nya ISO-standarden för beräkning av klimatnyttan.
Holmen brukar skogen för att få ut så mycket timmer som möjligt. En positiv bieffekt av den höga tillväxt som rotationsskogsbruket leder till är att skogen binder mer koldioxid än vad den hade gjort vid andra skötselmetoder. Efter skörd lagras koldioxiden i våra förädlade produkter under hela dess livslängd samtidigt som ny skog växer fram på den skördade ytan.
Under 2025 landade Holmens nettoupptag på 1,54 miljoner ton koldioxidekvivalenter (CO2e), när inlagringen i växande skogar och sålda produkter vägs ihop med koncernens totala utsläpp.
Den största klimatnyttan från skogen ligger i möjligheten att tränga undan behovet av fossila råvaror, särskilt när lagringen av koldioxid i träbaserade produkter räknas in. Genom att bibehålla hög tillväxt i skogen och höga skördenivåer växer klimatnyttan. Den skördade råvaran används till att producera trä- och fiberprodukter som kan ersätta material som cement, stål och plast. Holmens klimatnytta ökar genom vår produktion av förnybar el från vatten och vind. Med Blisterlidens Vindkraftspark i full drift sedan årsskiftet 2025/2026 uppgår Holmens totala leveranser av vatten- och vindkraft till 2,2 TWh under ett normalår.
Under 2025 bidrog Holmen med 6,33 miljoner ton koldioxidekvivalenter (CO2e) i potentiellt förhindrade utsläpp genom försäljning av förnybara produkter och energi som tränger undan fossilbaserade alternativ.
Positiv utveckling för skogslevande arters livsmiljöer
Även om Holmens skogsbruk fokuserar på virkesproduktion tas hänsyn till natur- och kulturvärden vid varje åtgärd, utifrån de behov och förutsättningar som finns på den aktuella platsen. För varje skogsbestånd som planeras för gallring eller skörd genomförs en naturvärdesbedömning som ger en bild av vilka värden som bör beaktas. Detta vägs samman med vad som är prioriterat att bevara ur ett landskapsperspektiv. På så sätt uppnås största möjliga och mest effektiva naturvårdsnytta. Utifrån dessa bedömningar görs en plan för åtgärder som ska vidtas.
Hänsynsåtgärder inom det aktiva skogsbruket utgör den största delen av Holmens arbete för biologisk mångfald. Exempel på åtgärder som vidtas är att bevara högstubbar och död ved för att ge livsmiljöer åt vedlevande insekter och svampar. Kantzoner längs vattendrag bevaras för att skydda vattenlevande arter och förbättra vattenkvaliteten. Vid skörd lämnas också skyddszoner med träd och buskar. Grova träd, både levande och döda, lämnas kvar som boplatser för fåglar och insekter.
Holmen följer årligen utvecklingen genom fem indikatorer för biologisk mångfald. Indikatorerna representerar olika typer av livsmiljöer som tillsammans ger en bred bild av förutsättningarna för biologisk mångfald på Holmens mark. Indikatorerna baseras på Riksskogstaxeringens inventeringsdata från provytor inom Holmens egna innehav på produktiv skogsmark. Indikatorerna visar på en positiv utveckling de senaste 30 åren.
Läs Holmens årsredovisning 2025 för att lära dig mer om vårt rotationsskogsbruk, klimatnytta, naturhänsyn och Holmens produkter som bidrar till att göra det förnybara möjligt.