Här kan du läsa svar på frågor som kan förekomma kring vindkraft och vindkraftsutveckling.
Holmen äger 1,3 miljoner hektar skog och mark i Sverige, en yta motsvarande knappt två miljoner fotbollsplaner. Som stor markägare har vi unika möjligheter att hitta gynnsamma platser för vindkraft och bidra till den gröna omställningen.
Genom att kartlägga och analysera våra stora markytor kan vi identifiera områden med gynnsamma vindförhållanden och ta hänsyn till respektive områdes unika förutsättningar. Det handlar om allt ifrån hänsyn till närboende och miljö till möjlighet att ansluta till det befintliga elnätet.
Läs mer om hur processen för att bygga vindkraft går till på sidan Att bygga vindkraft.
Landbaserad vindkraft har lägst produktionskostnad av de kraftslag som kan byggas i Sverige. Det gäller kostnader för både byggnation, drift och avveckling.
Idag och under de senaste åren är det helt och hållet på affärsmässiga grunder och med en vilja att bidra till klimatomställningen som utbyggnaden av vindkraften i Sverige drivs. Det är en vanlig missuppfattning att vindkraften skulle vara olönsam och numera en förlegad bild att subventioner skulle vara moroten bakom vindkraftsutbyggnaden i Sverige.
För att få bygga en vindkraftspark krävs det tillstånd enligt miljöbalken. I tillståndet regleras hur man bygger och driver vindkraftsparken med så lite påverkan på människors hälsa och miljön som möjligt. Tillståndet bestämmer bland annat maximalt antal vindkraftverk och hur höga verken får vara. Vanliga saker som brukar regleras är ljudnivåer vid närliggande bostäder, rörlig skugga vid bostäder, om någon speciell hänsyn behöver tas till värden som exempelvis fåglar, samt att företaget måste ha en fungerande egenkontroll så att fel och risker upptäcks i tid och negativa konsekvenser kan undvikas eller mildras.
Ansökan om tillstånd prövas av miljöprövningsdelegationen vid länsstyrelsen.
Många parter är involverade när man bestämmer var vindkraft får byggas.
Verksamhetsutövaren. Verksamhetsutövaren, i det här fallet Holmen, utreder själv var det kan vara lämpligt att bygga vindkraft. Verksamhetsutövaren kan dock inte ensam ta beslut om var vindkraftverk ska uppföras, utan ansöker om att få tillstånd enligt miljöbalken för att få uppföra vindkraftverken. Utredningen Holmen gör innefattar bland annat kartläggning av kommunala och regionala planeringsunderlag, olika intressen såsom friluftsliv, natur- och kulturvärden, intressen för totalförsvaret och många viktiga aspekter. Alla delar tas med i bedömningen som görs.
Kommunen. För att få ett tillstånd krävs det att berörd kommun tillstyrker, alltså godkänner, lokaliseringen. Det är det som ofta kallas för kommunalt veto. I många kommuners översiktsplaner finns en redovisning hur de ser på vindkraft och vilka platser man anser vara lämpliga att bygga vindkraftverk på. Denna typ av redovisning är inte bindande för någon part, men ofta vägledande för kommunerna när de ska yttra sig kring en vindkraftspark.
Länsstyrelsen. Ansökan om tillstånd prövas av miljöprövningsdelegationen vid länsstyrelsen.
Expertmyndigheter. Energimyndigheten är expertmyndighet för vindkraft och ansvarar för att främja och underlätta utbyggnaden av vindkraften. Bland annat identifierar de områden av riksintresse för vindkraft. Naturvårdsverket, som samordnar Sveriges miljöarbete, bevakar vindkraftens miljöpåverkan.
Det är den part som söker tillstånd enligt miljöbalken som behöver utreda förutsättningarna och visa vilken påverkan den planerade verksamheten kan medföra. Det gäller för alla tillståndsärenden enligt miljöbalken, inte bara vindkraft. Därför är det oundvikligen Holmen som behöver anlita de experter som genomför utredningar, tar fram underlag och bedömer miljöpåverkan.
Inom miljöprövningen är det sedan myndigheterna som granskar de inventeringar och utredningar som lämnats in tillsammans med tillståndsansökan. Det är alltså myndigheter som bedömer om ansökan håller tillräckligt bra kvalitet och om de som gjort utredningarna har rätt kompetens.
Elen som Holmens vindkraftverk producerar levereras ut på det allmänna elnätet och bidrar därmed till ett ökat utbud av fossilfri el i det svenska elsystemet. Den faktiskt producerade elen som levereras till det allmänna elnätet går inte att öronmärka och det finns inte enskilda ledningar från varje park som kan leda ström till specifika platser eller länder. Det betyder att den som producerar el inte kan välja vart den ska transporteras och i slutändan användas. All el bidrar med andra ord till den svenska elförsörjningen och det svenska elsystemet.
Läs mer om elmarknaden och prissättningen av el på Energimarknadsinspektionens webbplats.
Energimarknadsinspektionens webbplats
Vindkraftens påverkan på fastighetsvärden har studerats i flera forskningsstudier med skilda slutsatser. I den statliga utredningen Värdet av vinden – Kompensation, incitament och planering för en hållbar fortsatt utbyggnad av vindkraften (SOU 2023:18) utreds om närboende till vindkraftsparker bör kompenseras, och på vilket sätt en sådan kompensation bör utformas.
Du kan läsa utredningen i sin helhet på regeringens webbplats.
Utredningen på regeringens webbplats
Holmens strategi för vindkraft är att projektera, bygga, äga och förvalta vindkraftsparker på vår egen mark. Genom att kombinera skogsbruk och elproduktion i våra skogar tar vi ansvar för vår egen elkonsumtion samtidigt som vi bidrar till den nödvändiga energiomställningen i samhället.
Det stämmer att vindkraften tillför energi till elmarknaden på ett sätt som inte är kontinuerligt, men det finns många sätt att hantera detta och i takt med att både vind- och solkraft ökar i mängd ökar också de olika tekniska lösningarna för att balansera kraftproduktionen.
Ett vindkraftverk levererar el i varierande grad, beroende främst på hur mycket det blåser. För att exemplifiera kan vi titta på våra vindkraftverk i Varsvik. De levererar el när det blåser mellan 3 och 25 meter per sekund, vilket det gör förhållandevis ofta. Över ett helt år levererar de el 90 procent av tiden. Det blåser mest under vinterhalvåret, november till januari, och det är då mest el från vindkraftverk produceras. Det är passande nog även då, när det är mörkt och kallt, som elbehovet i Sverige är som störst.
De vindkraftverk som byggs idag är högre än de som byggdes för några år sedan, och det på grund av den snabba teknikutvecklingen. Förutsättningarna för att effektivt nyttja vinden som energikälla ökar med högre höjd på vindkraftverket. På högre höjd från marken är vindarna generellt mer stabila, samtidigt som vindhastigheten är högre än vad den är närmare marken.
Holmen äger idag två vindkraftsparker: Varsvik, som togs i drift 2014, och Blåbergsliden, som togs i drift 2022. Ett 200 meter högt vindkraftverk i Blåbergsliden kan producera nästan dubbelt så mycket el som ett 185 meter högt vindkraftverk i Varsvik (5,5 MW i stället för 3 MW). Detta tack vare att teknikutvecklingen som skedde under de år som skiljer vindkraftsparkerna åt innebar att verken blev större och mer effektiva.
Idag pågår samråd för nya vindkraftsparker på land med vindkraftverk på höjder upp till 300 meter, vilket är högre än vad som byggs idag. Det beror på att det tar relativt lång tid att få tillstånd för att bygga vindkraft och under den processen behöver vi ta höjd för den kommande teknikutvecklingen. Detta för att vi ska kunna nyttja bästa tillgängliga vindkraftverk när det väl är dags att bygga.
Ett föremål som är 45 meter eller högre över marken kan utgöra flyghinder för luftfarten och ska därför markeras enligt Transportstyrelsens föreskrifter för hindermarkering. Det innebär att vindkraftverken behöver ha belysning som blinkar.
Det finns teknik med behovsstyrd belysning, som innebär att rätt typ av belysning endast tänds när ett flygplan närmar sig. Denna teknik är idag inte tillåten i Sverige men den används redan i andra länder, exempelvis Finland och Tyskland. Där kräver regelverket att samtliga vindkraftverk ska installeras med radarstyrd hinderbelysning.
Rörliga skuggor från vindkraftverk kan uppfattas störande. För att vindkraftverkens skuggor inte ska påverka hälsan hos de som bor i närheten har Boverket tagit fram rekommendationer för vilken påverkan från skuggor som kan accepteras vid störningskänslig bebyggelse, till exempel bostäder. Boverket anger att skuggeffekten inte får överskrida 8 timmar per år eller 30 minuter om dagen vid störningskänslig plats.
Holmen följer Boverkets rekommendation, som även är fastslagen i praxis.
Det finns riktlinjer från Naturvårdsverket gällande ljud och buller från vindkraft. Ljudet mäts i decibel med ett tillägg för vad som kallas frekvenser, och mätskalan förkortas dBA.
Riktlinjerna anger att ljudnivån utomhus vid bostäder inte får överskrida 40 dBA. Ljudnivån 40 dBA motsvarar ett modernt kylskåp. Det kan jämföras med normal samtalston, som är cirka 60 dBA. Ljudnivåer kring och något under riktvärdet kan vara hörbart delar av tiden och vissa personer kan uppleva de nivåerna som störande.
Riktvärdet är framtaget för att vindkraftsbuller inte ska påverka människors hälsa eller välbefinnande negativt. Riktvärdet om 40 dBA blir i miljötillståndet ett krav som Holmens vindkraftsparker måste uppfylla. En gräns på 40 dBA är strängt, om man jämför med ljudkrav för andra verksamheter i Sverige, samt jämfört med ljudkrav på vindkraft i andra länder.
Ett tillstånd för vindkraft kommer alltid med villkor gällande bullernivåer, som vi som verksamhetsutövare måste hålla för att vi ska få ha vindkraftverken i drift. Om riktvärden överskrids måste det åtgärdas för att verksamheten ska följa tillståndet. Det är tillsynsmyndigheten som ansvarar för att säkerställa att vi som verksamhetsutövare följer våra tillstånd.
Miljöbalken och praxis ställer höga krav på hur vindkraftsanläggningar ska förhålla sig till naturvärden.
Som komplement till redan känd information gör vi på Holmen naturvärdesinventeringar av våra aktuella projektområden, och dessa görs enligt svensk standard. Inventeringen identifierar och kartlägger naturvärden i området. Genom att ta reda på detaljerad information i fält kan utformningen av vindkraftsparken anpassas efter områden som hyser höga naturvärden och inte lämpar sig för vindkraftverk eller vägar. Speciella skyddsåtgärder kan också föreskrivas om arbeten kommer behöva utföras i känsliga miljöer.
Allemansrätten kommer fortfarande gälla när vindkraftsparken är i drift. Det innebär att området kommer kunna användas på samma sätt som innan. Det är bara under byggfasen och vid eventuella större servicearbeten som området kommer betraktas som byggarbetsplats, vilket kan medföra begränsningar i tillgängligheten.
I och med att vägar tillkommer vid byggnation av en vindkraftspark kan vindkraften tillgängliggöra områden som tidigare varit svåråtkomliga för allmänheten.
Holmen får inte tillstånd för en vindkraftspark om miljöprövningen kommer fram till att en negativ påverkan på fåglar är för stor.
Vindkraftverk kan innebära en risk för påverkan på fåglar. Det kan exempelvis vara att de riskerar att krocka med verkens rotorblad, att de tappar häckningsplatser eller genom så kallade barriäreffekter (att vindkraftverken blir fysiska hinder). För att undvika de här konsekvenserna tar vi hjälp av experter som utreder riskerna och utför fältinventeringar. När de skapat sig en bild av fågelförekomster i området och dess omgivning tar de även fram skydds- och hänsynsområden som behöver undantas eller beaktas vid utformning av en vindkraftspark.
Holmen får inte tillstånd för en vindkraftspark om miljöprövningen kommer fram till att en negativ påverkan på fladdermöss är för stor.
Precis som för fåglar finns risk att fladdermöss kan påverkas genom att de krockar med verkens rotorblad. Riskerna är störst under sommarnätter med svaga vindar, då stora mängder insekter rör sig i de högre luftskikten. Det finns teknik som innebär att man vid dessa speciella väderförhållanden stänger av vindkraftverken för att minimera risken för påverkan. Genom att utföra inventeringar tidigt i processen kan vi ta reda på om det behövs anpassningar av vindkraftsparkens utformning, och om vindkraftsparken bedöms möjlig att uppföra utan för stor negativ påverkan på fladdermöss.
Utbyggnad och förstärkning av vägnätet inom vindkraftsparken underlättar utövandet av jakt. Jakten behöver dock begränsas under byggtiden. I driftskedet kan jakt pågå utan begränsningar, med avstämningar mellan jaktlag och driftorganisationen på plats. Vindkraftsparker är inte inhägnade.
Ett miljötillstånd för vindkraft är alltid tidsbegränsat. Hur länge man har tillstånd att driva en vindkraftspark är det som avgör när vindkraftsparken ska återställas. I Holmens senaste projekt har det ansökts om tillstånd som föreslås ska gälla i 45 år.
Ett vindkraftverk har en teknisk livslängd på 35–40 år, men genom att byta ut enskilda komponenter kan vindkraftverkets livslängd bli ännu längre.
Uttjänta vindkraftverk är till stor del återvinningsbara, idag till mellan 85 och 90 procent.
Vindkraftverk består framför allt av stål och järn som kan återanvändas eller återvinnas när verken monterats ned. Betong, som framför allt finns i fundamenten, kan återvinnas genom att krossas och användas som fyllnadsmassor.
Rotorbladen består i stor utsträckning av glasfiberkomposit, som är samma typ av material som används i många fritidsbåtar. Forskning pågår om hur glasfiberkompositer från både vind-, båt-, fordons- och byggnadsindustri bättre ska kunna återvinnas med nya metoder. De stora tillverkarna av vindkraftverk har idag helt återvinningsbara blad under utveckling och test. Tillverkarna har högt ställda ambitioner om att förbättra återvinningsgraden ytterligare till 100 procent.
När tillstånd ges för en vindkraftspark förenas det med villkor för hur marken ska återställas. Som grund är det alltid den som bedrivit verksamheten som är ansvarig för att återställa när en verksamhet upphör. Det innebär att Holmen är den som har ansvaret att montera ned vindkraftverk som är uttjänta och återställa mark runt verken.
Tillstånd för en vindkraftspark innebär också krav på att vi som verksamhetsutövare ställer en ekonomisk säkerhet för att säkerställa att det finns pengar avsatta till när vindkraftverken monteras ner i framtiden. I praktiken innebär det att Holmen får betala in en summa till prövningsmyndigheten (länsstyrelsen) för varje verk som ska byggas. Summan som ska betalas in är baserad på kostnaden för att montera ner varje verk och återställa marken som ingått i parkens projektområde.
Kravet på ekonomisk säkerhet finns med för att samhället inte ska behöva stå för kostnaden för återställning om bolaget skulle gå i konkurs eller av andra skäl inte kan genomföra återställningen.
På grund av slitage genereras vissa mängder mikroplaster från vindkraftverk, men de är väldigt små i förhållande till andra utsläppskällor. Alla Sveriges 4 300 vindkraftverk släpper tillsammans ut cirka 0,65 ton mikroplast årligen. Det motsvarar mindre än en tiotusendel av utsläppen från vägtrafiken (slitage av fordonsdäck) som enligt Naturvårdsverket är den i Sverige enskilt största utsläppskällan av mikroplaster. Ungefär 8 190 ton mikroplast per år beräknas komma ifrån vägtrafiken. Som jämförelse kan man även ta målning av byggnader, där 130–250 ton mikroplatser beräknas släppas ut årligen i Sverige.
Enligt Naturvårdsverket är vindkraftverk inte en källa till människans exponering för bisfenol A. Människor exponeras för bisfenol A främst via material i kontakt med livsmedel samt via vår inomhusmiljö.
Vindkraftverken övervakas och det kommer snabbt att upptäckas om fel uppstår. Räddningstjänsten är en viktig part som Holmen har dialog med både under processen att söka tillstånd och när vindkraftverken är i drift.