"Trä ersätter material med hög klimatpåverkan och blir till byggnader och produkter som gör nytta för oss människor."
Skogsbruk och träbyggande
Fördomar om skogsbruk
Produkter från skogen ersätter fossila alternativ. De blir bland annat till klimatsmarta skolor, kontor och flerfamiljshus och är till stor nytta för samhället, samtidigt som de begränsar den negativa klimatförändringen. Fina fördelar, för både människa och miljö. Dessutom finns det faktiskt mer skog i Sverige idag, än för hundra år sedan. Något vi kan tacka ansvarsfull skörd, återplantering och långsiktig skogsvård för.
Trots dessa lika mätbara som uppenbara sanningar, florerar fördomar om att svenskt skogsbruk inte skulle vara hållbart. I själva verket är det svenska skogsbruket kanske det mest ansvarsfulla i hela världen. Vi bad Jan Åhlund, skoglig specialist på Holmen Skog, om hjälp att reda ut några myter om skogen.
FÖRDOM #1
Skogsbolagen skövlar skogen så att det snart inte finns några träd kvar.
– I Sverige skövlas ingen skog. Vi skördar det våra förfäder har sått eller planterat och i genomsnitt lämnas alltid omkring fem till tio procent av ytan på platsen som miljöhänsyn. Träd som är särskilt viktiga för den biologiska mångfalden och som sedan får leva kvar i all framtid. Grupper av träd lämnas i kantzoner längs sjöar, vattendrag och myrar för att bevara skuggiga miljöer och skydda vattentemperatur och fiskbestånd. Förutom naturvärden respekteras också människors upplevelser av skogen och särskild hänsyn tas i områden där människor ofta visas. Där kan alternativa, hyggesfria metoder användas. Dessa sänker tillväxten, men bidrar till att bibehålla skogskänslan över tid.
Tar träden slut?
– Skogen håller inte på att ta slut, snarare tvärtom. Sedan över 100 år tillbaka görs årliga och systematiska mätningar av skogstillståndet, genom den så kallade Riksskogstaxeringen. Den har visat att vi aldrig skördat mer än tillväxten i skogen, vilket har lett till att vi idag har mer än dubbelt så mycket träd − på oförändrad yta − som i början av 1900-talet. Jag känner mig trygg med att det svenska skogsbruket är så hållbart som det bara kan vara, med den kunskap som vi har idag om hur våra ekosystem fungerar. Vi behöver samtidigt fortsätta att lära oss mer för att hela tiden kunna utveckla skogsbruket med stöd i samtidens vetenskap och erfarenheter.
FÖRDOM #2
Så fort man skördar träden tappar de sin förmåga att binda koldioxid.
– Påståendet är vetenskapligt felaktigt. När ett träd fälls upphör fotosyntesen, det är helt riktigt, men kolet som redan finns i trädet stannar kvar. Det kol som bidrar negativt till växthuseffekten i atmosfären blir oskadligt för klimatet när det binds och lagras i träd och i träprodukter. På så vis kan skogsbruk bidra till ett minskat beroende av fossila produkter som olja, kol och plast − och samtidigt minska användningen av cement och stål, vilka kräver enorma mängder fossil energi vid tillverkning. Ett aktivt skogsbruk bidrar alltså med dubbel klimatnytta, dels från träden som fångade in kol när de växte och dels från de färdiga träprodukterna som också lagrar det under lång tid.
Skulle det bli bättre om alla träd stod kvar?
– Nej, därför att gamla träd växer långsamt och binder mindre kol än unga, friska träd. När tillväxten avtagit är det ur klimatsynpunkt klokt att börja om med nya, mer växtkraftiga träd. Skulle skogsbruket upphöra och träden lämnas för evigt, måste träprodukter ersättas med fossila alternativ för byggnader och energi vilket skulle öka det totala klimatavtrycket.
FÖRDOM #3
Av de träd som skördas blir nästan inget plank eller brädor. Det mesta går till papper eller biobränsle.
– Det stämmer inte. Först och främst, hela trädet tas tillvara. Inget går till spillo. När skogen skördas efter cirka 80-90 år, går ungefär hälften av skörden till produktion av byggmaterial såsom hus och inredning. Vi sågar så många plankor och brädor som det bara går av ett träd. Men eftersom trädstammar är runda och plankor är kantiga, plus att träd också består av grenar, toppar, kvistar och bark, behöver vi också göra mer kortlivade produkter som papper, kartong och biobränsle. Även dessa produkter har stor klimatnytta då de till exempel kan ersätta plastförpackningar och fossila bränslen.
FÖRDOM #4
Det slarvas med återplantering, så att framtida generationer inte får skog att vistas i.
– Sverige var först i världen med en skogsvårdslag, redan 1903. Den ställer bland annat krav på obligatorisk återplantering efter skörd. Det är en av orsakerna till att vi idag har dubbelt så mycket skog i Sverige som när lagen infördes. Idag kan man enkelt följa att återplantering sker, genom exempelvis satellitbildsövervakning och det är absolut inget som det slarvas med. Framtida generationer kommer fortsatt att ha skog att vistas i, precis som idag.
När börjar de nya träd som planteras göra egen klimatnytta?
– Små plantor binder lite kol de första åren, men redan tio år efter plantering binder de nya plantorna mer kol från atmosfären än det kol som frigörs från marken. Därefter ökar trädens klimatnytta snabbt, för att kulminera i 50-årsåldern. Därför är det bra med en skog som är varierad i både ålder och trädslag. Det ger mest nytta för såväl klimat som biologisk mångfald.
FÖRDOM #5
Sverige följer inte de internationella regler som finns för ett hållbart skogsbruk.
– Vi inte bara följer internationella regler, vi är ett av de mest ansvarsfulla länderna i vägledning för hållbart skogsbruk. Kombinationen av formellt skyddad skog, som nationalparker och naturreservat, tillsammans med omfattande regelverk för miljöhänsyn vid skörd bidrar till att bevara biologisk mångfald och säkerställa hög tillväxt.
Internationella studier visar att ekosystemen i Sverige har haft minst negativ påverkan av människor över tid och att vi, tillsammans med Finland, är de enda länderna i världen med ekosystem som anses vara fullt fungerande. Det ger oss vetenskapligt stöd för att det går att bedriva ett aktivt skogsbruk med bibehållen biologisk mångfald.
Slutord från Jan
– Jag har förståelse för hur fördomar kring skogsbruket uppkommer. Skogen berör. När stora träd fälls förändras den plats många människor uppskattar. Det kan väcka känslor av förlust och det blir svårt att ta in helhetsperspektiv och långsiktighet. Men det gäller att lyfta blicken och se den enskilda åtgärden i ett större landskapsperspektiv. Oavsett om vi brukar skogen eller inte så kommer dynamiken i den att förändras. Genom naturliga bränder, stormar eller av skogsbrukaren själv. Skogsbruket bidrar absolut till en mer hållbar framtid. Trä ersätter material med hög klimatpåverkan och blir till byggnader och produkter som gör nytta för oss människor.
Vi ska känna stolthet över det ansvar svenska skogsägare tagit under lång tid, men det innebär inte att vi kan allt.
Skogen och dess miljösystem är komplexa, vi måste vara ödmjuka och öppna för ny kunskap. Vi lär oss hela tiden och ser effekter av de åtgärder som vidtas. Vi utgår från dagens vetenskap och forskning och gör precis så gott vi kan. Jag är säker på att vi kommer att bli ännu klokare med tiden.
Skogsbruket måste alltid balansera många olika värden − produktion, klimatnytta och naturvård. Vi är givna en unik naturresurs och vårt jobb är att använda den på ett klokt och hållbart sätt. Med ett ansvarsfullt brukande kan vi bidra till ett mer klimatsmart och hållbart samhälle.
