"Genom att återbruka mer och kunna tänka oss fler användningsområden än materialets primära, kan vi tillsammans närma oss en mer cirkulär ekonomi."
Trä är ett förnybart material som passar väl in i ett cirkulärt byggande. Konstruktioner av trä, till exempel balkar och takstolar, kan återanvändas antingen i sitt ursprungliga skick eller efter mindre förändringar eller reparationer. Den cirkulära användningen av en träkonstruktion kan genomgå flera steg. Konstruktionen kan först användas i sitt högkvalitativa ändamål för att sedan återbrukas och därefter återvinnas (till exempel till spånskivor) - för att till sist nyttjas som biobränsle. På så sätt kan återanvändning av trä bidra till att minska avfall och spara resurser under lång tid. Dessutom har trä en lägre klimatpåverkan vid tillverkning än betong och stål.
Ändå hävdar vissa skeptiker att cirkularitet och träbyggande inte alltid går hand i hand.
Forskningsinstitutet RISE har flera projekt igång, som snarast bevisar motsatsen. Någon som verkligen har koll på vad som gäller är Karin Sandberg, senior forskare vid RISE. Karin arbetar med att utveckla träkonstruktioner som anpassas för ett cirkulärt flöde och undersöker hur man på bästa sätt kan möjliggöra demontering, återmontage och återbruk av trä. Såhär bemöter hon några av de fördomar som finns i byggbranschen.
− Jag skulle säga att vi ofta underskattar trä. Trä åldras med värdighet och håller väldigt bra över tid. Det är ett material som med fördel kan användas om och om igen, både som hela komponenter och som material. Det var så man gjorde förr. Visst behöver vi noggrant kontrollera kvalitet och hållfasthet, särskilt där kraven är höga, men kontroll är inget hinder i sig, det går att utveckla metoder för det.
Vi ser också att fler standarder som underlättar sortering och kvalitet är på väg, både i Sverige och internationellt. Så tekniskt sett går det och forskning bekräftar att materialet kan fortsätta fungera. Utmaningen ligger mer i att vi inte alltid har vanan eller alla system på plats, men utvecklingen går åt rätt håll.
"Genom att återbruka mer och kunna tänka oss fler användningsområden än materialets primära, kan vi tillsammans närma oss en mer cirkulär ekonomi."
− Det stämmer inte alls, faktiskt. Det finns många som är väldigt intresserade, vi ser allt från byggnadsvårdare till företag som arbetar med moderna byggprojekt. Många tar redan tillvara dörrar, fönsterkarmar, hela golv och balkar och vi följer dessutom hur det öppnas fler återbrukshubbar och digitala marknadsplatser där man kan köpa och sälja material. Det här är något som växer snabbt.
Återanvändning kräver ibland att man anpassar designen efter byggmaterialet som finns, men det kan också ge byggnader mer karaktär. Jag känner att det cirkulära tänkandet verkligen börjar bli en naturlig del av hur vi planerar och bygger.
− Jag vill inte förneka att det kan vara krångligt, men att något kräver en extra insats betyder inte att slutresultatet inte är värt mödan. Det viktiga är att det är fullt möjligt och till och med ofta ekonomiskt försvarbart att återvända hela träbyggnader. Vi har exempel där hela byggnaderhar demonterats och flyttats, exempelvis den provisoriska Östermalmshallen som efter fem år i Stockholm byggdes upp igen i Västra Götaland som en padelhall. Det visar tydligt att det går. I de fall man kan planera för demontering redan från byggets början, är det dessutom betydligt lättare.
Därför är det viktigt att redan idag upprätta korrekta demonterings- och återmonteringsplaner vilket vi på RISE har gjort i projektet ”Framtidens design - återbruk av träbyggnader i en cirkulär ekonomi”. Motstånden, besvärligheterna och de fördyrande omständigheterna handlar mer om kunskapsbrist än om faktiska hinder. När man vet hur man ska demontera, lagra, transportera och återmontera är det inte ett omöjligt projekt alls.
− Jo, det går absolut, men man måste bearbeta materialet. Spik och skruv behöver ju tas bort vilket är arbetskrävande, men det finns både manuella och maskinella metoder för det. I ett av våra projekt ”DUET - Circular Design and Use of Wood Building Elements” använde vi virke från ett rivet kommunhus och rensade reglar från spikar som användes i väggelementen.
I projektet ”FÅTT − Förädling av Återanvänt Trä genom Teknikutveckling” har vi tagit fram träfasader av industriellt restmaterial och rivningsvirke.
Man kan hyvla materialet eller skarva kortare bitar till längre element, exempelvis genom fingerskarvning. Hålen efter skruv och spik har oftast ingen påverkan på hållfastheten och estetiskt kan man antingen justera bort dem eller välja att faktiskt låta dem synas. Det viktiga är inte hur träet såg ut från början, utan hur man väljer att bearbeta det.
− Här tycker jag att man verkligen ska våga tänka om. Återbrukat trä kan bli oerhört vackert. Vi har hyvlat, format och profilerat gammalt virke till helt nya uttryck, både med släta ytor och mer levande strukturer. Just nu förbereds tre fasader − två av återbrukat trä och en av industriellt spill − till ACE (Arctic Center of Energy) Powerhouse i Skellefteå och de är både estetiska och tekniskt robusta. Ibland vill man att träet ska se nästan nytt ut, ibland vill man att det ska bära spår av sin historia. Båda är lika relevanta val. Det viktiga är att man vet hur man vill arbeta med det och att våga prova.
– Vi måste bli bättre på att återanvända allt byggnadsmaterial effektivt, inte minst trä. Genom att återbruka mer och kunna tänka oss fler användningsområden än materialets primära, kan vi tillsammans närma oss en mer cirkulär ekonomi.
Till skillnad från många andra byggmaterial kan trä återanvändas i sin befintliga form, till exempel som balkar, paneler eller hela byggmoduler utan att behöva smältas ner eller brytas isär. Jag menar också att trä lämpar sig särskilt bra för vad vi kallar ”design för demontering”, vilket innebär att bygga så att det går att plocka isär byggnader och använda delarna igen i nya konstruktioner. På så sätt kan ett hus ses som ett materiallager för kommande byggen.
Jag tror att framtiden just för träbyggnader handlar mycket om att tänka cirkulärt redan när vi beställer, projekterar och konstruerar byggnaden. Det betyder att montera och demontera blir två lika viktiga delar av samma historia. Vi behöver planera för hur en byggnad kan plockas ner, lagras och sättas upp igen, kanske långt in i framtiden. Trä är ett material som faktiskt klarar det, vilket historiska byggnader redan har bevisat. Så det är inte så mycket en fråga om vi kan, utan om hur tidigt vi börjar tänka på det. Det är här det stora utvecklingsarbetet sker just nu. Jag tycker att det känns hoppfullt.
Återanvändning och återbruk innebär att använda en produkt igen, antingen i sitt ursprungliga skick eller efter mindre förändringar, utan att först bryta ner den till råmaterial. Det kan handla om att reparera, renovera eller ge produkten en ny funktion. Syftet är att förlänga livslängden och minska behovet av nytillverkning, vilket sparar resurser och energi. Återvinning kräver att materialet bearbetas och omvandlas till nya råvaror.