Mer än varannan planta har älgbetesskador. Det är den krassa verkligheten när skogsägaren och utbon Urban Ermling blickar ut över grannfastigheten i Vindelälvens dalgång. 


Flugorna surrar och det är ännu sommarvarmt i norra Västerbotten. Uppför en skogslid vid Stryckfors, en av många skogsbeklädda sluttningar intill Vindelälven, stegar sig Urban Ermling och sonen Bruno fram med virkesköparen Jonny Stenmark från Holmen Skog. På grannens skifte intill syns ovanligt få tallplantor, trots att det gått flera år sedan planteringen.
– Varannan planta har betesskador, konstaterar Urban Ermling.

Orsaken är det hårda betestrycket. Särskilt den senaste vintern har älgarna betat hårt i just det här området. De ökande betesskadorna bekräftas av Skogsstyrelsens inventering, och är nu rekordstora på flera håll i Norrland.
– Det var en snörik vinter. Det kom uppemot 60–70 centimeter på ett par dagar redan i november. Det gjorde att det kom exceptionellt mycket älgar västerifrån som sökte sig ner efter älvdalen för att leta föda, konstaterar Jonny Stenmark. Kommer det mycket snö kan det bli mycket älg på samma ställe. Älgarna försöker spara energi och går efter varandra. Då syns det tydligt var de stannat och ätit, förklarar Jonny.
– Ja, det var ju otroliga bilder som sonen din, Jesper, tog med drönare i våras här i trakterna. 17 älgar på rad! säger Urban Ermling till Jonny.

De går vidare genom skogen. Det märks tydligt att Urban är på hemmaplan, trots att hans Urban med röjningsutrustningen påskog ligger 75 mil norrut från det som är hans hem sedan länge – Stockholm. Många som flyttar får till slut allt mindre kontakt med hembygden. Men för Urban Ermling tystnade aldrig hembygdstonerna. Tvärtom. Sedan tio år är han skogsägare med skog i barndomstrakterna och idag spenderar han årligen nästan en månad i arbetstid med att röja och plantera i den egna skogen.
– Skogsskötsel är väldigt konkret och annorlunda jämfört med vad jag gör till vardags. Jag är egenföretagare och arbetar med film- och TV-produktion. För mig är det en form av avkoppling då jag kommer hit och tar på mig skyddshjälmen, slår på radion och lyssnar på P1 och går runt med röjsågen.

Först ärvde Urban skogsmark intill barndomshemmet i Kvarnåsen, Norsjö kommun, efter att hans far dött. Sedan dess har hans intresse för skog och natur växt, liksom önskan om att förvärva mer skog. Drömmen är att hälften av inkomsterna någon gång ska komma från skogen.
– Det vore ett fint liv tänker jag. Därför gjorde jag också det här tilläggsköpet för ett och ett halvt år sedan, säger Urban och pekar ut mot de ståtliga drygt, 120-åriga tallarna vid skogsliden utmed Vindelälven.
– Det är inte så ofta ett lämpligt objekt dyker upp, men Jonny tipsade mig om det här skiftet och vi åkte hit och tittade. Det fanns också en skogsbruksplan som gav en bra överskådlig bild. Det växer bra här i sydsluttningen och läget var det rätta.

Skogsfastigheten ligger bara två mil från Urbans första skogsfastighet där han också har sin sommarstuga. Men till en början var det inte helt lätt med finansieringen av det nya skogsköpet. Banken i Stockholm verkade inte förstå skogsaffärer och frågade endast om vilka utgifter som var kopplade till affären.
– De behandlade mig riktigt arrogant. Då ringde jag Handelsbanken i Norsjö som genast fattade, säger Urban Ermling som helt sonika valde att avslutade sina åtaganden hos banken i Stockholm.
I finansieringskalkylen ingick att han genast skördade 25 hektar. Det var i den vevan han blev varse om de stora älgbetesskadorna i området. Så är det inte på hans andra skogsfastighet, som förvisso ligger närmare bebyggelse.

"Betesskadorna blev en ögonöppnare för mig"

– Betesskadorna blev en ögonöppnare för mig. Här kommer det att krävas något mer än att bara plantera, säger Urban och det märks att han och Jonny diskuterat saken länge och väl. Den här hösten får föryngringsytan vila, men till våren är det dags för markberedning och återväxt.
– Jag går på Jonnys råd och satsar på sådd på 10-12 hektar, istället för att sätta tallplantor. Det ger ett större plantuppslag och förhoppningsvis överlever tillräckligt många plantor så det finns träd att välja bland när det är dags för röjning, säger Urban.
– Som privat markägare är sådd med förädlade frön ett bra alternativ på ett enskilt hygge, tillägger Jonny. Naturlig föryngring med fröträd ger ett mer osäkert plantuppslag.

Det kan också dröja flera år innan nästa kottår och då har markberedningsgroparna växt igen och det är också ett jobb att ta ned och ta hand om fröträden. Oavsett föryngringsmetod är Urban inspekterar en av många betesskadade tallardet kritiska att få tallplantorna att överleva till dess att de är över beteshöjd, vilket innebär 4-5 meters höjd. Vintertid kan älgarna gå uppe på snön och kommer åt att äta högt upp på träden.
– Man får räkna med en viss förlust helt enkelt, säger Urban. Det brukar ju sägas att när älgen betat på en planta så verkar de föredra att gå dit igen, så man får släppa upp plantorna en bit innan det är dags för slutröjning.
När det gäller röjning kommer han inte att ta bort löv i onödan, speciellt inte sälg och rönn.
– Nej, då har älgen något att mumsa på under den snöfria perioden. Då ska de inte röra ett barrträd, säger Urban.

På ställen där det är svackor och fuktigare planerar Urban Ermling att sätta gran och på vissa ställen där det är mellanbonitet blanda gran och tall.
– Sedan ska jag sätta lärk. Än så länge är inte älgen sugen på lärk. Jonny säger att det är inte heller industrin. Men jag tror på lärk. Jag tror att det kommer att bli väldigt reglerat runt miljögifter och impregnerat virke. Det ökar efterfrågan på något som är naturligt rötbeständigt och lärken har de egenskaperna, säger Urban.
– Lärken behöver mer bördig mark med rörligt markvatten och det finns här, konstaterar Jonny. Sedan är ju lärken färdigimpregnerad som den är. Veden innehåller mycket hartser som inte är bra för papperskok, men blir det stora volymer kan man absolut göra plank och bräder.

I ett försöksområde i närheten har Holmen Skog både lärk och contorta som växer jättebra. Jonny har också föreslagit att Urban ska plantera den snabbväxande contortatallen på sina marker. Men Urban är tveksam till contorta, trots att älgen undviker den.
– Jag har nog ett inbyggt motstånd mot contorta sedan tidigare. Då satte skogsbolag den på fel ställen och det blev snöbrott på träden och fula skogar. Jag tror ändå att det ekonomiskt kan bli bättre med att sätta contorta, men skogen är inte bara ekonomi för mig. Det finns en massa avvägningar och fler värden än bara pengar, säger Urban.

– Det ska bli jätteintressant och se om den här cocktailen av åtgärder kommer att funka för återväxten; sådd, att satsa på olika trädslag och att blanda dem lite grann, att släppa upp extra mycket löv och att slutröja tall sent. Det är klart att som markägare måste jag också ställa mig frågan hur mycket älgarna ska få äta av skogen och hur många älgar vi ska ha?

"Vi måste hitta en balans mellan fodertillgången och älgtätheten"

Det leder in oss på jakt. Vad kan göras för att minska betesskadorna utöver de skogliga åtgärderna?
– Det är det stora diskussionsämnet. Vi kommer alltid att ha älgbetesskador på vintrarna, men vi måste hitta en balans mellan fodertillgången och älgtätheten och vara överens om den balansen, markägare och jägare emellan, säger Jonny Stenmark.
Han är själv både älgjägare och jaktledare. Jonny tycker att avskjutningsmålen är höga och att även avskjutningen är hög. Men älgobsen, de älgobservationer som görs under jaktens sju första dagar, visar också att älgstammen är mycket stor i området.
– Vi har mer älg än vad vi trott, säger Jonny.
Ett exempel på det är att älgjakten på Urbans nya skogsmark brukar bli kort.
– Det kan ta bara 20 minuter innan jaktlaget skjutit sin tilldelning, säger Urban.

I andra områden tar det naturligtvis mycket längre tid. Många jägare har bara avsatt tid för jakt några veckor i mitten på hösten.
– Som jägare ska man inte känna att man måste jaga, det ska vara kul. Och det är roligare att jaga i oktober istället för i kalla december. Därför skulle man kunna göra som i Norrbotten och ta bort brunstuppehållet, så blir det 15 dagar mer jakt i slutet på september och början av oktober, säger Jonny Stenmark.
– Om betesskadorna var jämnt fördelade så vore det enklare, men nu är de inte det. De kan vara väldigt lokala på grund av vandringsälgar. Som skogsägare vill jag se att mer av ungskogen klarar sig, men som jägare vill jag också ha mycket älg. Det gäller att hitta balansen och jag utgår från att det är väldigt kunniga människor som diskuterar fram en lösning, säger Urban Ermling.

Om Urban

Ålder: 56
Bor: Stockholm
Yrke: Film – och tv-producent.
Skogsinnehav: Äger 120 hektar, varav 90 hektar produktiv skogsmark i Västerbottens inland. Cirka två tredjedelar av den produktiva skogsmarken ligger i Stryckfors och resterande del i Kvarnåsen.

Urbans strategi för återväxt i älgbetesland

En cocktail av åtgärder; sådd, att satsa på olika trädslag och att blanda dem lite grann, att släppa upp extra mycket löv och att slutröja tall sent, samt jakt.



Mer virke ersätter produkter
med negativ klimatpåverkan

Holmen AB, Box 5407, 114 84 Stockholm.

Tel: 08 666 21 00

E-mail: info@holmen.com

 

 

Modern Slavery Act Transparency Statement

 

  • Logga in
  • Personuppgifter
  • Cookies
  • Sök

© Holmen Group 2018