"En bra grund för framtiden"


Det krävs mångsidighet för att driva en gård i glesbygd. För skogsägaren, deltidsbonden och läraren Britta Zakrisson i Järbo utanför Sandviken innebär skogen både en ekonomisk trygghet och ett långsiktigt ansvar.
– En lyckad plantering är ett viktigt steg för att forma nästa generation skog och skapa en så bra skogsproduktion som möjligt, säger hon.

 

 

På en ås strax norr om slalombacken vid Kungsberget i Järbo, utanför Sandviken, syns en prydlig nyplantering med förädlade granplantor. För tre år sedan stod här en pampig 90-årig granskog och om knappt 70 år är det dags att skörda en ny generation granskog på platsen om skogen sköts rätt.
– Det ser bra ut det här, säger skogsägaren Britta Zakrisson när hon och sambon Hans-Åke Hansson går runt och synar plantorna, ett år efter planteringen.

Den nyplanterade ytan är på drygt 5 hektar och är uppdelad i två långsmala skogsskiften som sluttar mot söder. Den bördiga skogsmarken lämpar sig utmärkt för granplantering.
– Markberedning och plantering kändes som det bästa sättet att föryngra den här marken. Det var också rådet vi fick av Per Linander, som är virkesköpare på Holmen Skog, och som hjälper oss med olika skogsvårdsåtgärder, säger Britta Zakrisson.

Skörden gjordes 2014. Hösten därpå markbereddes marken med harv och våren 2016 planterades den.
– Markberedningen är viktig för att ge en bra start för plantorna. Det optimala är att markbereda ett år efter skörden. Då hinner ris, rötter och stubbar bli sprödare så att det är lättare att markbereda, förklarar Per Linander.

Tidigare var det vanligt inom skogsbruket med en längre hyggesvila, det vill säga perioden mellan skörd och föryngring. Nackdelen är att då hinner gräs och annan växtlighet ta fart vilket konkurrerar med plantorna. Om markägaren tar ut grot – grenar och toppar för biobränsle – kan markberedningen ske nästan direkt efter skörd.

Plantering är sedan länge den absolut vanligaste återväxtmetoden i svenskt skogsbruk följt av naturlig föryngring och därefter sådd. På Holmens egen mark är dock sådd vanligare än naturlig föryngring.

Naturlig föryngring av gran under kvarlämnade och skyddande träd, så kallad skärmföryngring, är ett alternativ på främst fuktiga och frostlänta marker. Men skärmföryngring innebär också risk för vindfällning och insektsangrepp på skärmträden. Per Linander betonar vikten av att från fall till fall bedöma vilken metod som lämpar sig bäst. Allt hänger på hur marken ser ut.
– Generellt kan man dock säga att om det ska bli en bra föryngring så ska man markbereda. Ställer man fröträd utan att markbereda så blir det skog till slut ändå, men det är mer chansartat, tar tid och skogen blir ojämn, säger Per Linander.

Vid plantering i framför allt södra Sverige, Uppland och Norrlands kustland behöver plantorna först behandlas med snytbaggeskydd. Angrepp av snytbagge kan annars orsaka omfattande skador.

Britta Zakrisson har motorsågskörkort och har gått röjningskurser. Tidigare har familjen planterat och röjt själva, men nu räcker inte tiden till.
– Vi hugger ved själva, resten anlitar vi Holmen för. Det handlar om prioritering, säger Britta som till vardags jobbar heltid som lågstadielärare i Järbo, cirka 1,5 mil norr om Sandviken.

Britta Zakrisson framhåller hur viktigt det är i det långsiktiga perspektivet att skapa en bra återväxt.
– Jag är en stolt skogsägare. Den här skogen har gått i arv i många generationer och jag vill också föra den vidare i ett välskött skick till vår son. Naturligtvis är en lyckad föryngring en bra grund rent ekonomiskt för skogsproduktionen, säger hon.

För drygt 20 år sedan fick hon och hennes syster gården med tillhörande mark från deras far. Länge ägde de allt gemensamt, men sedan några år har de gjort en uppdelning.
– Vi har alltid kommit bra överens, men vi hade båda känslan av att det vore skönt att bestämma själv vad var och en vill göra med skogen. Hon bor i Stockholm så jag fick gården och så delade vi på skogsskiftena, säger Britta som alltid tyckt om att vara och arbeta i skogen.

Hemma på gården har hon får, höns och två engelska fullblod som tävlat i galopp. Intresset för galoppsporten började med att hon ville köpa en lugn och snäll ridhäst.
– Det visade sig att hästen som vi köpte hade lämnat ett föl hos förra ägaren som blev en av Nordens bästa galopphästar. Så jag blev triggad att stoet skulle betäckas igen. Idag har vi tagit tre helsyskon till henne, varav den första nu är fem år och har tävlat klart. Hon heter Edes Piraya och tog tre segrar 2015 på Täby Galopp.

Vad betyder skogen för dig som heltidslärare och deltidsbonde?
– Den ger en ekonomisk trygghet. När man har en gård är det mycket utgifter för drift och underhåll. Då är det väldigt skönt att få in några kronor extra på skogen då och då. Sedan är skogen en rikedom på ett annat sätt också. Jag gillar att gå i skogen och plocka bär, men även hugga ved och hålla fint. Det där trädet vill jag spara, men det där ska ner. Skogen är både en rikedom och ett ansvar.

Den senaste skörden och följande markberedning och plantering underlättades av att vägen till skogsskiftena var väldigt bra. Vägen går nämligen till några av vindkraftverken som tillhör Jädraås vindkraftspark - en av de största landbaserade vindkraftsparkerna i norra Europa. Som markägare får Britta Zakrisson ett visst markarrende då ett av vindkraftverken ligger nära ett av hennes skiften.

Britta Zakrisson följer noga sin skogsbruksplan. Drygt 85 procent av arealen är produktionsskog, resten naturvårdsareal som främst består av lövskog i en bäckravin.
– Skogsbruksplanen är upprättad för att skötseln ska bli på bästa sätt. Den följer vi i stort sett och kikar ofta i tillsammans med Per Linander, säger Britta Zakrisson.

Om cirka 10 år är det dags för röjning på den plantering där Britta och hennes sambo Hans-Åke nu går och synar. Men redan nästa år är det dags för röjning på ett annat skogsskifte och en mindre skörd.
– Det gäller att tänka långsiktigt och ha skog i olika åldrar hela tiden, så att det blir en jämn fördelning. Det har vi fått beröm för av de som sköter skogen. Det är också en tillfredsställelse att veta att det vi nu gör i skogen kan vår son få bära frukt av, säger hon.

 Text: Nils Sundström. Foto: Karl Nordlund

Om Britta

Ålder: 55 år
Yrke: Lågstadielärare, deltidsbonde och skogsägare.
Familj: Sambon Hans-Åke Hansson och sonen Martin.
Bor: Järbo, utanför Sandviken.
Markinnehav: 57,6 hektar skogsmark, varav drygt 9 hektar naturvård, samt 10 hektar åkermark.

 

Läs också…

Så går det till att sälja virke till Holmen

Holmens tjänster

Återväxt

Holmens skogsplantor

 

Fri rådgivning - bli kontaktad av en virkesköpare

 


Ökad tillväxttakt på skog inom 40 år
25%

Mer virke ersätter produkter
med negativ klimatpåverkan

Holmen AB, Box 5407, 114 84 Stockholm.

Tel: 08 666 21 00

E-mail: info@holmen.com

 

 

Modern Slavery Act Transparency Statement

 

  • Logga in
  • Cookies
  • Sök

© Holmen Group 2017