Går det att äga en skog gemensamt i flera släktled? Ja, för familjerna Beskow, Ernberg och Westholm skapar skogsmarken och sommarhusen i Ramsberg i Västmanland en mycket stark sammanhållning.
– Det är lättare att komma överens när man känner varandra så väl, förklarar Ulrika Beskow, sjätte generationens skogsägare och en av 31 delägare till Björkvretens egendom där alla är utbor.


Vi befinner om i Stockholmsförorten Bagarmossen, drygt 20 mil från skogen i Bergslagen. En rad delägare med familjer är samlade på en värmande sopplunch hemma hos Moa Beskow, delägare i sjunde generationen. Stämningen är glad och gemytlig. Det märks att alla gillar att umgås med varandra.
– Det är jätteroligt att träffa släkten och skogen är ett bra sätt att samla folk. Ingen äger stora andelar, men den håller ihop oss, förklarar Patrik Ernberg, syssling till värden Moa.

Ute är det fortfarande minusgrader, men planerna är i full gång inför den kommande barmarkssäsongen på den egna skogsmarken och fritidshusen där.
– Varje år har vi ett par arbetsdagar kring Kristi himmelsfärdsdag då vi planterar skog eller röjer stigar, berättar Ulrika Beskow.
– Sedan har vi vår årliga stämmohelg på sommaren. I samband med den har vi en exkursion med något speciellt tema där Martin Eck, vår virkesköpare på Holmen Skog, deltar och vi tittar på vilka skogsbruksåtgärder som planeras enligt skogsbruksplanen. Vi är väldigt nöjda med Martin. Han vet hur vi ser på vårt skogsägande och vi känner oss trygga med de åtgärder han föreslår, säger Ulrika.

Dagen efter skogsrundvandringen blir det stämma och därefter fest hemma hos någon. Det finns en rad gamla torp och ett par nybyggda fritidshus på marken, men ingen permanentbostad. Alla delägare är utbor. Flera av dem bor i Stockholmstrakten och i Uppsala, andra finns från Falun i norr till Göteborg i söder, för att inte nämna i storstäder som Madrid, Quito (Ecuador), New York och Los Angeles.
– Visst finns det delägare som sällan är i vår skog, men vi som vistas där under somrarna är ganska många, säger Ulrika.

Ursprungligen tillhörde skogsmarken Vrethammars bruk, en herrgård med jordbruk, skog och del i ett järnbruk. För drygt 200 år sedan kom bruket i familjens ägo.
– Egendomen köptes av min farfars farfars farbror, Henrik Nicolaus Beskow, i början på 1800-talet. Han var en av tre bröder som kom till Sverige från Stralsund. Som grosshandlare blev han rik på handel med järnprodukter från Bergslagen och placerade en del av förmögenheten i Vrethammars bruk, berättar Ulrika Beskow.

Henrik Nicolaus var barnlös och testamenterade egendomen till sin ena broders barnbarn. Egendomen skulle hållas ihop ända tills den sista av barnbarnen hade dött, därefter skulle den övergå till deras arvingar. Det hände i början på 1900-talet.

– Då var det ungefär 30 stycken som blev delägare. Min farfar Knut Jakob Beskow och hans kusin Harald Stuart köpte ut de andra och delade sedan egendomen. Stuart fick herrgården med jordbruk och en del skog medan min farfar, som bland annat var generaldirektör för Domänverket, tog huvudsakligen skogsmark. Farfar byggde ett sommarhus där som fick namnet Björkvreten. Alla vi som äger skogen nu är barn och barnbarn till någon av hans tre barn, säger Ulrika.

När hon växte upp var de tretton kusiner som sprang runt mellan stugorna på somrarna. Nu gör deras barnbarn samma sak.
– De drar runt i gäng, leker och badar. Så gjorde jag när jag var liten och så gjorde generationen före mig, berättar delägaren Tyra von Zweigbergk, som tillhör familjegrenen Westholm.

Efter sopplunchen busar Elvira Ernberg, 10 år, runt med nästan jämnåriga släktingarna Luna, Idde, Esther och Vivi.
– Det är så roligt att vara där! Förklarar hon och pappa Patrik Ernberg inflikar att hon nästan har fler kompisar där än hemma.

Att leka tillsammans som barn och sedan fortsätta ha gemensamma aktiviteter är definitivt något som underlättar samägandet av skogen, tycker familjerna. Fast helt utan konflikter har det inte varit genom åren.
– Det finns nästan alltid en het fråga innan vi går in på årsmötet, men sedan löser vi den i skön förbrödring, säger Olle Westholm, delägare i sjätte generationen.
– Egentligen är vi ganska olika, men vi har alltid kompromissat. Det är aldrig någon som satt hårt mot hårt. Känslan som finns i släkten är att inte driva det så långt att det äventyrar den fina sammanhållning vi har, säger Olle.

 

Det är lättare att komma överens när man känner varandra så väl
- Ulrika Beskow, medlem i styrelsen för Björkvretens egendom

Ytterligare en viktig aspekt för att få samägandet att fungera är att det finns en tydlig gemensam målbild och organisation för driften, likaså att alla erbjuds kunskap om skogsskötseln. Vid den årliga stämman utses en styrelse på fyra personer som ansvarar för allt praktiskt arbete med skogsegendomen.

Skogsbruket ska, enligt delägarnas måldokument, bedrivas på ett långsiktigt hållbart sätt. Egendomen är certifierad och i strategin ingår att hålla sig à jour med och beakta ny kunskap och forskning inom skogsskötsel.
– Det känns viktigt att vi brukar skogen på ett bra och varsamt sätt. I långsiktigheten ingår att skogspartier huggs ned, men det kommer också nytt. Nu ser jag skog växa upp som jag själv varit med att plantera för 35 år sedan. Det är häftigt, säger Moa Beskow, delägare sedan ett tiotal år.

Frågan är hur länge skogen kan fortsätta att samägas inom släkten?
– Jag hoppas och tror att det kan vara så länge till. Vi är många som känner starkt för det här och vi har en bra organisation, säger Ulrika.
Hon är jurist med inriktning mot fastighetsjuridik och har som styrelseledamot ofta användning av sina kunskaper i förvaltningen av skogsegendomen.
– Vi har till exempel gjort en mall för testamente som vi uppmanar alla att använda. Där framgår det att barnen ska ärva skogen som enskild egendom och att de är bundna av hembudsskyldighet. Om någon vill sälja går budet först till släkten. Genom åren har några sålt sina andelar, men det har alltid varit någon annan i släkten som köpt dem.

Den starka känslan för den gemensamma skogen går inte att ta miste på.
– Skogen är som ett hem för mig. Jag är både uppväxt och inväxt i skogen, konstaterar Moa Beskow.

 

Text: Nils Sundström
Foto: Karl Nordlund

Björkvretens egendom

Äger: Drygt 600 hektar mark, varav 579 hektar produktiv skogsmark.
Plats: I Ramsberg, Västmanland, mellan Lindesberg och Malingsbo-Kloten.
Strategi: Att bedriva ett långsiktigt skogsbruk som är ekonomiskt, miljömässigt och socialt hållbart.
Produktion: 80 procent av tillväxten skördas årligen.
Trädslagsfördelning: 50 procent gran, 43 procent tall och resten löv.

 

Familjens ägarpolicy

Vi ska bedriva ett långsiktigt uthålligt skogsbruk som ger:

  • En rimlig avkastning till delägarna
  • Goda förutsättningar för biologisk mångfald
  • En skog med rekreationsvärden

5 tips från familjen för ett bra samägande

  1. Gemensam målbild
  2. Tydlig organisation
  3. Väl utarbetade stadgar kring ägandet
  4. Gemensamma aktiviteter kring skogen
  5. Uppdaterad skogsbruksplan


Mer virke ersätter produkter
med negativ klimatpåverkan

Holmen AB, Box 5407, 114 84 Stockholm.

Tel: 08 666 21 00

E-mail: info@holmen.com

 

 

Modern Slavery Act Transparency Statement

 

  • Logga in
  • Cookies
  • Sök

© Holmen Group 2018