På en ås strax norr om slalombacken vid Kungsberget i Järbo, utanför Sandviken, syns en prydlig nyplantering med förädlade granplantor. För tre år sedan stod här en pampig 90-årig granskog och om knappt 70 år är det dags att skörda en ny generation granskog på platsen om skogen sköts rätt.

Den nyplanterade ytan är på drygt 5 hektar och är uppdelad i två långsmala skogsskiften som sluttar mot söder. Den bördiga skogsmarken lämpar sig utmärkt för granplantering.
– Markberedning och plantering kändes som det bästa sättet att föryngra den här marken. Det var också rådet vi fick av Per Linander, som är virkesköpare på Holmen Skog, och som hjälper oss med olika skogsvårdsåtgärder, säger Britta Zakrisson. 

"Markberedning och plantering kändes som det bästa sättet att föryngra den här marken."

Skörden gjordes 2014. Hösten därpå markbereddes marken med harv och våren 2016 planterades den.
– Markberedningen är viktig för att ge en bra start för plantorna. Det optimala är att markbereda ett år efter skörden. Då hinner ris, rötter och stubbar bli sprödare så att det är lättare att markbereda, förklarar Per Linander.


Tidigare var det vanligt inom skogsbruket med en längre hyggesvila, det vill säga perioden mellan skörd och föryngring. Nackdelen är att då hinner gräs och annan växtlighet ta fart vilket konkurrerar med plantorna. Om markägaren tar ut grot – grenar och toppar för biobränsle – kan markberedningen ske nästan direkt efter skörd.

Plantering är sedan länge den absolut vanligaste återväxtmetoden i svenskt skogsbruk följt av naturlig föryngring och därefter sådd. På Holmens egen mark är dock sådd vanligare än naturlig föryngring.
Per Linander betonar vikten av att från fall till fall bedöma vilken föryngringsmetod som lämpar sig bäst. Allt hänger på hur marken ser ut.
– Generellt kan man dock säga att om det ska bli en bra föryngring så ska man markbereda. Ställer man fröträd utan att markbereda så blir det skog till slut ändå, men det är mer chansartat, tar tid och skogen blir ojämn, säger Per Linander.

Britta Zakrisson framhåller hur viktigt det är i det långsiktiga perspektivet att skapa en bra återväxt. Drygt 85 procent av arealen är produktionsskog, resten naturvårdsareal som främst består av lövskog i en bäckravin.
– Jag är en stolt skogsägare. Den här skogen har gått i arv i många generationer och jag vill också föra den vidare i ett välskött skick till vår son. Naturligtvis är en lyckad föryngring en bra grund rent ekonomiskt för skogsproduktionen, säger hon.

Text: Nils Sundström
Foto: Karl Nordlund