Professor Tomas Lundmark har skogen i blodet och hamnar gärna i ett upphetsat upptäckartillstånd tillsammans med sina studenter. Här ger han sin syn på skogsbrukets roll i klimatfrågan och berättar om sin favoritplats bland träden.


Kategorier: Holmen Skog , Om skog

2017-09-08

Tomas Lundmark är professor i skogsskötsel vid Sveriges lantbruksuniversitet, SLU. Han har ägnat den största delen av sitt liv åt skogs- och klimatfrågor och är en aktiv deltagare i debatten. Han svarar omsorgsfullt och eftertänksamt på våra frågor och det märks att det här är hans arena.

 Varför har du vigt ditt liv åt just skogen?

– Jag är född och uppvuxen på en skoglig försökspark i Vindeln. Där blev jag bekant med alla gamla skogliga forskare och profiler och fick mitt första sommarjobb. Det gick ut på att plocka kvalster åt en entomolog. Sen gav det ena det andra. Jag var först tveksam till att jobba med skog, men sedan sökte jag skogsmästarskolan och "skogis" (skogshögskolan) och kom in på den senare.

SLU-professor Tomas Lundmark i blåbärsriset

Har du någon favoritplats i skogen?

– Jag tycker särskilt bra om att gå i kantzonen mellan gammal skog och myr. Det är väldigt speciellt. Men jag tycker också om att se en fantastiskt lyckad skogsföryngring. När träden är mellan fem och tio år gamla och man ser att det verkligen blev som det var tänkt.

När mår du som bäst på jobbet?

– Allt som oftast, men mer specifikt när jag sitter med studenterna och vi gemensamt löser så kallade "hur funkar det"-frågor. Då hamnar vi i ett upphetsat upptäckartillstånd och ritar så pennorna ryker. Nästan så att vi bråkar om vem som ska få platsen vid tavlan. Det tillståndet ger enormt med energi.

Vad kan man som skogsägare göra för klimatet?

– Det bästa är att sköta skogen så den ger hög tillväxt. Särskilt viktigt är att man efter skörden återetablerar skogen på ett snabbt och säkert sätt. Ju högre tillväxt desto mer klimatnytta är en bra tumregel. Skogen gör klimatnytta genom att ta upp koldioxid från atmosfären via fotosyntesen som pågår i barr och blad. Överskottet av koldioxid binds in och långtidslagras i träden och marken eller i produkter som skapas av trädet efter skörd. När skogen skördas uppstår även klimatnytta genom att skogsprodukter ersätter produkter med stor klimatpåverkan, som till exempel olja, betong och plast. Därmed minskas nytillförseln av koldioxid till atmosfären.

– Sammanlagt leder detta till en klimatnytta som motsvarar att koldioxidutsläppen blir cirka 50–60 miljoner ton lägre per år än vad de skulle blivit om den svenska skogen varit obrukad. Utan den aktivt brukade skogen skulle nettoutsläppet av koldioxid alltså vara mycket högre än vad det redan är, säger Tomas Lundmark.

Vore det inte bättre att spara mer skog? Då skulle ju kollagret öka?

– På kort sikt är det effektivt att undanta brukade skogar från skörd för att öka kollagret. På lång sikt är det däremot mer klimatnyttigt att skörda och återplantera. Det beror på att en brukad skog kan upprätthålla hög tillväxt så länge de mogna träden skördas och ersätts med nya. Den obrukade skogen får däremot på sikt allt lägre nettotillväxt.

– Om man till exempel slutar att sköta en brukad skog så fortsätter tillväxten att vara hög till en början och då lagras mycket kol in i ett växande virkesförråd. Det ryms dock inte hur mycket träd som helst i skogen. Till slut uppnås en balans mellan tillväxt hos levande träd och nedbrytning av träd som dött av trängsel eller hög ålder. Då gör den avsatta skogen inte längre någon klimatnytta.

Vissa miljöorganisationer hävdar ju att ökad skörd får negativa miljö- och klimateffekter. Varför så skilda uppfattningar?

– Många miljöorganisationer söker stöd för att mer skog ska bevaras och hänvisar till studier som visar att det uppstår en kolskuld efter skörd, det vill säga att kolförrådet i skogen minskar efter skörd och att det egentligen leder till ökade utsläpp av koldioxid. Det stämmer i naturskogar som regnskog, men inte i den brukade svenska skogen. I våra skogar sker tillväxt i hela landskapet och det årliga överskottet skördas i mogna bestånd. Här uppstår ingen kolskuld utan tvärtom så ökar kollagret i skogen samtidigt som vi skördar förnybar råvara.

– Den svenska skogsdebatten har länge fokuserat på bevarandet av biologisk mångfald. Det är en angelägen fråga, men jag anser inte att det finns några klimatargument för att spara mer skog. Vi måste diskutera hur mycket av skogen som ska brukas för att motverka klimatförändringen och hur mycket vi har råd att avsätta för andra ändamål än att binda kol.

Kan skogen göra ännu större klimatnytta?

– Utmaningen ligger i att öka skogstillväxten ytterligare så att mer koldioxid kan bindas och ännu fler skogsprodukter kan tillverkas. Om tillväxten höjs med 50 – 60 procent de närmaste femtio åren kan Sverige bli det första land som når noll nettoutsläpp av koldioxid. Det förutsätter förstås att råvaran verkligen används för skogsprodukter som ersätter klimatpåverkande alternativ och inte till ökad konsumtion. Det är ett fullt möjligt scenario att Sverige är ett fossilfritt land om 50 år, säger Tomas Lundmark.

Text: Anders Thorén
Foto: Johan Gunséus



Holmen AB, Box 5407, 114 84 Stockholm.

Tel: 08 666 21 00

E-mail: info@holmen.com

 

 

Modern Slavery Act Transparency Statement

 

  • Logga in
  • Cookies
  • Sök

© Holmen Group 2017