I Sverige införs nu efter riksdagsbeslut en ny älgförvaltning. Den viktigaste nyheten i det nya systemet är älgförvaltningsområden, där markägare nu får en bättre möjlighet att påverka älgförvaltningen, bland annat genom förslag om älgförvaltningsplaner.
2012-02-16
Länen delas in i älgförvaltningsområden
Varje län delas in i ett antal, vanligen mellan två och sex, älgförvaltningsområden med en markägarrepresentant som ordförande. Huvuduppgiften är att ta fram älgförvaltningsplan, ordna inventeringar, följa upp och sätta mål. Tanken är att varje älgförvaltningsområde ska hantera en ”egen” älgstam. Älgförvaltningsområdena kan vara länsöverskridande.
Jakten struktureras
Inom älgförvaltningsområden kan jakt på älg ske i tre former: älgskötselområden med avskjutning om minst tio älgar per år, licensområden med minst en årskalv årligen, samt oregistrerad mark där kalvjakt bedrivs under begränsad tid. För närvarande håller organisationerna för älgförvaltningsområden och älgskötselområden på att komma på plats.
Stadgemall för älgskötselområde
Det finns ett stort intresse för att nybilda eller ombilda älgskötselområden. För att underlätta hanteringen av älgskötselområden har därför Holmen tillsammans med Skogsindustrierna, Sveaskog, Bergvik Skog, LRF och Skogsägarrörelsen tagit fram en stadgemall som vi rekommenderar att använda vid bildande av älgskötselområde (ÄSO).