Iggesunds bruk är beläget vid de trånga fjärdarna Iggesundsfjärden och Gårdsfjärden som har låg vattenomsättning.


Syreförbrukande ämnen

Iggesunds bruks andel av total tillförsel från land av syreförbrukande ämnen till Iggesundsfjärden och Gårdsfjärden uppgår till 43 procent.

Syremättnadsgrad

Syremättnadsgraden i bottenvattnet i Gårdsfjärden var som årsmedelvärde 85,8 procent under 2015. Ytvattnet i brukets närområde har en syremättnadsgrad på 85 procent som årsmedelvärde och för bottenvattnet i brukets närområde är årsmedelvärdet 75 procent.

Växtnäringsämnen

Kväve: Årsmedelvärdet under 2015 i Gårdsfjärdens ytvatten var 390 mikrogram per liter. Medelvärdet i ytvatten för sommar (417 µg/l) klassificeras av Naturvårdsverket som "hög halt" och medelvärdet för vinter (375 µg/l) klassificeras som "medelhög halt" Iggesunds andel av den totala tillförseln av kväve till Gårdsfjärden är 29 procent. 

Fosfor: Årsmedelvärdet under 2015 i Gårdsfjärdens ytvatten var 24 mikrogram per liter. Medelvärdet i ytvatten för sommar (34 µg/l) klassificeras av Naturvårdsverket som "mycket hög halt" och medelvärdet för vinter (21 µg/l) klassificeras som "mycket låg halt". Iggesunds andel av den totala tillförseln av fosfor till Gårdsfjärden är 58 procent.

Kommentarer

Sedan 1980-talet har brukets utsläpp av gödande ämnen minskat kraftigt. Vid provfiske 1987 karaktäriserades fisklivet i Gårdsfjärden som typiskt för näringsrika vattenområden. Vissa förändringar mot ett mer normalt tillstånd noterades 1996, men fortfarande var fiskproduktionen hög och med en övervikt för mörtfiskar. 

Återhämtningen går långsamt i så slutna områden som Gårdsfjärden där stora mängder organiskt material och närsalter från tidigare utsläpp finns lagrade på bottnarna. 

1996 observerades störningar av leverfunktionen och fortplantningen hos abborre i Gårdsfjärden. Tillväxt och överlevnad var dock normala. Under 2001 genomfördes ytterligare studier av abborre i vattnen utanför Iggesund med liknande resultat som vid studien 1996. 

Undersökningar av fortplantning har utförts på såväl abborrar som sebrafisk under 2001 och 2002. Resultaten visar att abborrar som lekt i recipienten producerar rom med lika god kläckbarhet och larvöverlevnad som abborrarna i ett opåverkat referensområde och studierna av sebrafisk visade inte på några effekter. 

I slutet av 2009 togs en reningsanläggning i drift med kemisk flotation efter befintlig luftad damm. Denna har inneburit en minskad belastning på recipienten avseende framför allt närsalter. 

I samband med ansökan om nytt miljötillstånd genomförde bolaget en uppföljande fiskundersökning hösten 2009 som visade att ett fåtal signifikanta skillnader, som inte kan betraktas som biologiskt betydelsefulla, förelåg mellan de studerade lokalerna. Den hämning av fortplantningen som förelåg vid tidigare studier kunde inte längre beläggas varför resultaten indikerar en tydlig återhämtning. 

Fiskundersökningen genomfördes innan den kemiska flotationen togs i drift vilket innebär att den återhämtning som skett måste ha haft annan orsak, troligen de sedan tidigare införda interna åtgärderna. 

Inom tillståndsärendet utfördes även en hårdbotteninventering i augusti 2010 och undersökningen visade att de inre delarna av Gårdsfjärden och yttre delarna av Enångersfjärden storskaligt har förbättrats sedan 1987. 

Det är idag inte möjligt att i de undersökta delarna av Gårdsfjärden särskilja effekten av utflöde från Iggesundsån på bottnarnas växtsamhällen från effekten av punktkällan Iggesunds bruk i samma recipient. Någon synlig toxisk effekt finns inte. 

Sedimenten i Gårdsfjärden är finfördelade, oxiderade och fulla av liv. På stenar uppträder filtrerande organismer som sötvattensvampar, havstulpaner och hydror. Halterna av TOC i vatten och sediment tyder heller inte på några ovanliga förhållanden.

 

 

 

Holmen AB, Box 5407, 114 84 Stockholm.

Besöksadress: Strandvägen 1, Stockholm.

Tel: 08 666 21 00

E-mail: info@holmen.com

  • Logga in
  • Cookies
  • Sök

© Holmen Group 2016