Hallsta pappersbruk är beläget i Roslagen vid Edeboviken, en långsmal vik med begränsad vattenomsättning. Edeboviken är förbunden med Galtfjärden och Singöfjärden i Östersjön.


Edeboviken och utanförliggande fjärdar

Hallsta pappersbruk ombesörjer årligen recipientkontroll i Edeboviken och utanförliggande fjärdar. Förutom utsläpp av renat avloppsvatten från bruket belastas viken även av tillrinnande vattendrag, utsläpp från ett kommunalt avloppsreningsverk, dagvatten från Hallstavik samhälle, fartygstrafik till och från bruket samt en småbåtshamn. 

Edebovikens och fjärdarnas sammanvägda så kallade ekologiska status avgörs primärt av biologiska variabler såsom växtplankton, bottenfauna och fastsittande vegetation. Vattnets innehåll av växtnäringsämnen, siktdjup och syreförhållanden används som stöd vid bedömning av status enligt gällande föreskrifter (HVMFS 2013:19). En sammanvägd bedömning visar på dålig status för Edeboviken och måttlig status för Galtfjärden och Singöfjärden. Förändringen sedan föregående år är att situationen i Galtfjärden bedöms bättre, detta till följd av ett förbättrat tillstånd för bottenfaunan i detta område. Edeboviken och Singöfjärden bedöms oförändrade.

Syreförhållanden och syreförbrukande ämnen

Mätningar under perioden 2013‑2015 har visat på goda syrgasförhållanden och hög status i både Edeboviken och utanförliggande fjärdar. Vid skiktade förhållanden 2015 uppmättes tidvis ansträngda men inte kritiskt låga syrgashalter i djupvattnet i Edeboviken (juli, augusti). Låga syrgashalter uppmättes även i Galtfjärden (oktober). Syrgassituationen i Singöfjärden var genomgående god. Hallstas andel av den totala tillförseln syreförbrukande ämnen till Edeboviken är cirka 33 procent.

Växtnäringsämnen

Sett till de senaste decennierna kan en trend av ökande fosforhalter iakttas för Edeboviken och till och med 2013 även för utanförliggande fjärdar. Under samma period har ökande kvävehalter observerats i dessa vattenområden. Högst halter av fosfor och kväve uppmäts normalt i det största tillrinnande vattendraget Skeboån varefter halterna avtar med ökande avstånd från Edebovikens inre del. År 2015 var fosforhalterna i Skeboån betydligt lägre än normalt och låg på samma nivå som i inre Edeboviken. Denna vik framstår som det mest näringspåverkade havsområdet som ingår i aktuell recipientkontroll. Viken karakteriseras av höga kvävehalter under vintern (otillfredsställande status) och höga fosforhalter under sommaren (dålig status). Singöfjärden är det minst påverkade havsområdet. Edeboviken och Galtfjärden bedöms sammantaget ha otillfredsställande status med avseende på näringsämnen. Singöfjärden bedöms ha måttlig status. Brukets andel av den totala tillförseln av fosfor och kväve till Edeboviken är cirka 29 respektive 17 procent.

Bottenfauna och fastsittande vegetation

Bedömningen av situationen för bottenfauna enligt gällande föreskrifter (HVMFS 2013:19) indikerar dålig status i Edeboviken och måttlig status i Galtfjärden och Singöfjärden. Jämfört med föregående år innebär detta en förbättring av status för Galtfjärden och ett oförändrat läge för Edeboviken och Singöfjärden. Bedömningsindex för Galtfjärden ligger nära gränsen till lägre statusklass vilket gör klassningen något osäker. På motsvarande vis är klassningen för Singöfjärden något osäker då index ligger på gränsen till högre statusklass. 

Under 2014 genomfördes en inventering av fastsittande vegetation, vilken utförs vart tredje år. Inventeringen indikerar dålig till måttlig status vid de tre stationer som besöktes i Edeboviken, god status i Galtfjärden och hög status i Singöfjärden. Jämfört med den senaste inventeringen (2011) innebär detta en förbättring av status för de båda fjärdarna.

Sediment

Under 2014 genomfördes en undersökning av metaller och extraktivämnen i sediment. Analys av metallhalter visar liksom tidigare år (2006, 2011) på stora till mycket stora avvikelser från naturliga halter för några ämnen och stationer. Jämfört med förra undersökningstillfället (2011) uppvisade en femtedel av proverna en högre halt. Av resterande halter var hälften oförändrade och hälften lägre. De bedömningar som utförts indikerar att halterna av koppar, zink, bly och kadmium i inre Edeboviken är förhöjda till nivåer där toxiska effekter riskeras för ekosystemets organismer. För koppar förefaller halten vid samtliga stationer, även de i Galt- och Singöfjärden, ligga på en nivå där effekter riskeras åtminstone vid långtidsexponering. Samma riskbedömning kan göras för kvicksilver i Singöfjärden. Fastställda gränsvärden för metaller i sediment saknas och bedömningen bör ses som indikativ. Halterna av så kallade extraktivämnen mer än halverades i inre Edeboviken jämfört med föregående undersökning (2011). Övriga stationer uppvisade tvärtom en kraftig ökning. Högst var halterna i centrala och yttre Edeboviken.

Fisk

Undersökning av hälsotillståndet hos fisk utförs vart femte år. Nästa undersökning utförs under 2018.

 

 

 

Holmen AB, Box 5407, 114 84 Stockholm.

Besöksadress: Strandvägen 1, Stockholm.

Tel: 08 666 21 00

E-mail: info@holmen.com

  • Logga in
  • Cookies
  • Sök

© Holmen Group 2016